Sida 517
6. Fönsterrutan
•arfvet.
517
Det var klockan fem på eftermiddagen. I mörkret ute på Skeppargatan invid porten till det- hus, hvaruti madam Sohlberg bodde, stodo en karl och en qvinna, sakta samtalande med hvarandra.
»Lilla frua är säker på att han kommer hit i afton?» frågade karlen.
»Ja, jag skickade middagstiden ett nytt bud till honom och sade, att ni promt ville träffa honom i afton.»
»Bra... och när han kommer, uppehåller lilla frua honom så länge som möjligt, att jag hinner... »V
»Det förstås... men ni får lof, kära Ros, passa på när han går hemifrån, så kan ni ha en hel timme på er-,.. och mera behöfs det inte.» \
»Så är det, ja.»
»Och ni har säkra don?»
»Ja, vasserra,»
»Och ni glömmer inte min andel?»
»Nej ... som öfverenskommet är, är jag hos frua lillå klockan elfva i natt.»
»Har Ros varit hos baronen nyligen?»
»Nej, jag ger honom fan.»
»Det är dumt, det... han har ärft flere millioner, han ... så står det i tidningarne ... det får han med sin fru ... hvem kunde tro, att Stenfjälls dotter hade så mycket pengar?»
»Stenfjälls dotter?» ■•
»Ros vet ju, att han är gift med henne.»
»Ja, det har jag hört.»
»Den innebrände kommissarien hade en bror utomlands, som dött och lemnat så mycket pengar efter sig så.,.»
»Hvad säger frun?» ropade Ros med en stämma sonj röjde, att han nu först blifvit intresserad af notisen.
»Jo, det är sannt, det; men ingen af sönerna får en vitten, för det har baronen varit man för... och nu är friherrinnan från förståndet också. . . Hade fàltkommissarieg lefvat, så hade han knipit alla schaberna.»
Ros mumlade några otydliga ord för sig sjelf.
»Men jag står och blir kall,» yttrade frun; »som sagdt är, klockan elfva väntar jag er efter välförrättadt ärende . . > då har jag en liten sexa i beredskap ... God afton, kära Ros!. .. Lycka till, lycka till!»
Källa: Project Runeberg ·
