Sida 258
2. Nydaningsverket
vilkoren, och den 17 faststäldes och utvecklades ytterligare beslutet om de 400 millionerna assignater — medlet för deras hastiga realiserande. Nu besannades fullständigt de farhågor, som kyrkogodsens indragning från första stund uppväckt hos Malouet och dennes vänner. Beslutet om presterskapets aflönande af staten gaf nämligen församlingens kyrkoutskott anledning att framställa ett förslag till en genomgripande förändring af den franska kyrkans hela organisation. Den närmaste afsigten därmed var att åstadkomma besparingar i kostnaderna för kyrkans underhåll, ty utan sådana skulle ej godsens indragning hafva medfört de väntade ekonomiska fördelarna, och därför föreslogs ej blott en minskning af det högre presterskapets löner, utan ock att dess antal skulle minskas därigenom, att den gamla stiftsindelningen upphäfdes och departementen hädanefter äfven fingo utgöra stift.
Emellertid var det ej endast sparsamhetsintresset, som var verksamt i denna sak. Det jansenistiska partiet, redan af gammalt i opposition mot regeringen, hade med glädje hälsat revolutionen, och flere af församlingens ifrigaste reformvänner tillhörde denna sekt, bl. a. den kände advokaten Camus. Religionsfrihet hörde dock ej egentligen till deras program, och att en sådan stadgats, först genom rättighetsförklaringen samt sedan genom beviljandet af aktiv medborgarrätt åt protestanter och judar, var ingalunda deras förtjänst. Liksom Englands presbyterianer under det 17:de århundradet — dem de liknade ej blott däri, att de genom förföljelse drifvits till politisk opposition, utan äfven i sträng religiositet — ville de fastmer begagna sig af folkväldet för att upprätta en statskyrka i sin ande, d. v. s. en nationell och till sin kyrkoordning apostolisk, och till dessa syftens genomförande öppnade den nya
Källa: Project Runeberg ·