Sida 385
Noter till andra boken
Comte de Fersen et la cour de France, Paris 1878, samt vidare i Arthur Youngs a. a. samt i Morris’ af Sparks 1832 utgifna papper. Den förre reste i Frankrike vid revolutionens utbrott och visade sig lika skarpsynt i bedömandet af händelserna som i sina grundliga undersökningar af landets sociala och ekonomiska tillstånd. Den senare (här ofvan s. 187 af förbiseende benämd ambassadör) uppehöll sig under revolutionens första år i Frankrike såsom enskild person, ehuru han hade åtskilliga offentliga uppdrag, och utnämdes den 12 Januari 1792 till Förenta staternas ministre plénipotentiaire därstädes, hvilken syssla han behöll till 1794. Han var nära lierad med högra centerns medlemmar samt med feuillanterne, i hvilkas planer på konungens räddning genom en flykt från Paris han 1792 deltog (se ofvan ss. 346—56). Han önskade lifligt, att Frankrike skulle erhålla ett fritt statsskick, men förutsåg snart att detta skulle omöjliggöras genom den falska idealismen och anarkien. De så att säga officiella källor, som jag haft tillfälle att rådfråga, äro i främsta rummet, för hela revolutionshistorien, de af Buchez och Roux i Histoire parlementaire meddelade handlingarna samt Le Moniteur. Denna började ej utkomma förr än den 24 Nov. 1789, men utgifvaren lät sedan trycka nummer äfven för revolutionens första tid (jämte inledningen; se ofvan s. 148 N. XI). För de första månaderna har således ej tidningen värdet af en samtida källa, men för dessa har man det yppersta material i Les archives parlementaires VIII. Under den lagstiftande församlingen och den följande revolutionstiden blef le Moniteur t. o. m. alt för officiell, d. v. s. stälde sig i det för tillfället herskande partiets tjänst och är därför ofta partisk i sina referat. Franska specialhistorici hafva emellertid ofta med tillhjälp af andra tidningar lyckats gifva en exakt bild af debatterna vid vigtigare tillfällen. Bland andra tidningar märkes Mirabeaus, som vid riksständernas öppnande började utkomma under namn af Journal des états généreaux och sedan fortsattes under titlarna: Lettres du Comte de M. à ses Commettants och Courrier de Provence. I dess redigerande deltogo äfven andra personer, så att den ej i alt återger Mirabeaus mening. Förtjänt af synnerlig uppmärksamhet är Mercure de France, hvars politiska artiklar redigerades af den i Paris bosatta schweizaren Mallet du Pan, då en af de skarpsyntaste förkämparne inom Frankrike för en verklig konstitutionell frihet. Efter sin färd till Tyskland 1792 (se ofvan s. 349) återvände han ej till Frankrike, men sökte genom böcker och skriftliga råd till hofven göra Europa uppmärksamt på den fara, som hotade det från den till militärvälde öfvergående jakobinismen. Han har gjorts till föremål för ett intressant och för revolutionshistorien synnerligt vigtigt specialarbete af Sayous (Mémoires et Correspondance de M. de P., Paris 1851). År 1884 utgafs hans Correspondance
Källa: Project Runeberg ·