Sida 389
Noter till andra boken
intresserat honom. Det är detta, som föranledt den i texten framstälda åsigten om hans dåliga utsigter före revolutionen.
VI) (Hänvisning fr. s. 232.) Den i texten angifna uppfattningen är Sybels, och de skäl, hvarpå han grundar den, äro följande: 1) Redan på morgonen den 5 Okt. kunde v. presidenten i det parisiska kommunalrådet Vauvillers i Versailles berätta för ministrarne, att nationalgardet var på väg att hemta konungen till Paris, och dock hade det då ännu ej varit fråga härom bland folkmassan, hvarför Sybel anser, att denna tanke måste hafva uppstått inom kommunalstyrelsen; 2) visa kommunens protokoll (äfven bekräftade af le Moniteur), att befallningen om nationalgardets aftåg först gafs, sedan Lafayette förklarat den oundviklig, och sålunda var det ej, såsom han uppgifvit i sina memoarer, kommunalrådet, som förmådde honom att bryta upp; 3) yrkandet på rättighetsförklaringens obetingade godkännande insattes på dagens program först af den parisiska kommunalstyrelsen, hvilket Lafayette äfven förtegat; och 4) hade Necker just vid denna tid visat obenägenhet att vidare låta statskassan bispringa Paris, hvarför dettas myndigheter måste finna det önskligt att få konungen (med civillistan) samt regeringen inom sin maktsfär. Själf har Lafayette (mémoires I s. 394) också erkänt, att han länge hade ansett bäst att både konungen och församlingen kommo till Paris. Dessa bevis äro dock ej sådana, att de fullt förmå uppväga Lafayettes egna försäkringar om sin oskuld.
VII) (Hänvisning fr. s. 273.) Framställningen af hofvets förhållande till utlandet är grundad på Sybel a. a., Sorel a. a., Ranke: Ursprung der Revolutionskriege, Leipzig 1875, Vivenot: Quellen zur Geschichte der deutschen Kaiserpolitik Oestreichs I, Wien 1873, Arneth a. a., Klinckowström a. a., Åkeson: Gustaf III:s förhållande till den franska revolutionen, Lund 1887, Bacourt a. a. och Bouillés memoarer. Äfven Feullet de Conches’ samling lemnar härom — med försigtighet använd — verkliga upplysningar. För den här skildrade epoken börja Schmidts arbeten: Tableaux de la rév. fr. publiés sur les papiers inédits du departement et de la police secrète de Paris, Leipzig 1867—70 och Pariser Zustände während der Revolutionszeit von 1789—1800, Jena 1874—6, få stor betydelse.
VIII) (Hänvisning fr. s. 293.) Ranke, a. a. s. 84, har antagit, att flykten beslöts först efter den 18 Apr., men genom Klinckowströms arbete är Sybels åsigt (I s. 252), att beslutet var tidigare, nu till fullo styrkt. Det bref från Fersen till Breteuil, som där uppgifves vara af den 2 April och hvari flykten omtalas såsom en afgjord sak, måste visserligen vara orätt dateradt och senare än den 18 Apr., emedan denna dags händelser däri omtalas — antagligen är den 2 Apr. felläsning eller felskrifning för den 22, ty då skref Fersen delvis det samma till Taube (om
Källa: Project Runeberg ·