Sida 408
1. Girondens fall
af någon konstitution; att konungens oansvarighet därför var noll inför nationen, och att konventet, såsom representerande denna, hade rätt att befordra konungen till hans förtjänta straff. Härvid behöfde konventet ej såsom andra domare bindas af stadgade rättegångsformer, ty sådana gifvas af folket-suveränen, och i detta fall var ju folket själft domaren. Det var som man ser den svenska frihetstidens grundsats, att lagstiftaren står öfver lagen, drifven till sin spets.
Under diskussionen om denna fråga uppträdde för första gången (d. 13 Nov.) den 25-årige exmarkisen St. Just. Vid 19 års ålder hade han bestulit sin mor; nu uppträdde han såsom en slags rousseausk puritan, såg i Robespierre det rousseauska idealets inkarnation och brann af begär att jämte denne sin herre och mästare få förverkliga hvad som framför alt tilltalade honom i Rousseaus samhällslära: den oinskränkta statsdespotismen. Han nöjde sig ej med att yrka på Ludvigs dömande såsom medborgare, han fordrade helt enkelt hans bestraffning, ej enligt lagen utan enligt folkrätten, såsom en främling och fiende, ty såsom sådana borde alla konungar betraktas. Den 3 Dec. yttrade sig Robespierre i frågan. Han uppstälde därvid en grundsats, som alltid borde följas efter en revolution, nämligen att det segrande partiet ej kan döma det besegrade, emedan det själft är part i målet. »Om Ludvig», yttrade han, »kan blifva föremål för en process, kan han blifva frikänd, men om Ludvig kan antagas oskyldig, hvad blir då revolutionen?» Men häraf drog han ej den naturliga slutsatsen, att konungen blott borde oskadliggöras t. ex. landsförvisas, utan den samma, till hvilken St. Just kommit: att han utan vidare borde dödas. Ett så brutalt tillvägagående ville visserligen ej girondisterne veta af, men öfvertygelsen om Ludvigs brottslighet, ifvern att genom konungens dömande visa sin republikanism beröfvade i allmänhet dem liksom centerns flertal rent af förmågan att inse orättvisan af själfva rättegången; särskildt blef detta fallet, sedan Roland den 20 Nov. i Tuilerierna upptäckt ett hemligt järnskåp, innehållande en mängd både för konungen och andra personer komprometterande papper, och den 3 December beslöts på förslag
Källa: Project Runeberg ·