Sida 453
2. Skräckväldet
dit och till en tid utöfvat inflytande, men Lyon skulle med lätthet kunnat förmås att underkasta sig konventet — det antog t. ex. den 30 Juli konstitutionen — om blott detta respekterat dess program: »allmän ordning, lagarnas välde, aktning för personer och egendom», men det var detta, som ej skedde. De maktegande i Paris kunde ej tåla, att denna vigtiga plats undanrycktes jakobinismen, utan togo parti för Chalier, stälde den nya stadsstyrelsen utom lagen och sände en här till stadens betvingande. Lyonesarne åberopade rätten till motstånd mot förtryck och försvarade sig tappert, men angriparne hetsade bönderna i trakten genom löften om andel i bytet mot den rika fabriksstaden, och den 9 Okt. måste denna uthungrad efter 2 månaders belägring gifva sig. De mest komprometterade af innevånarne sökte rädda sig öfver gränsen, men dödades till största delen af bönderna.
Medan Frankrike i följd af händelserna den 2 Juni blef skådeplatsen för ett inbördes krigs fasor, söndrade sig själfva upphofsmännen till denna dags attentat i trenne meningsgrupper: stadshusdemagogernas, eller såsom den efter sin förnämste publicist plägat kallas: den hébertska, den dantonska och den robespierreska. Mellan de två förstnämda var skilnaden störst. Under det att Danton sökte på jakobinsk grund upprätta en verklig regering och förkastade blodsdåd, som han ej fann nödiga för partiets seger, ville Hébert och hans vänner ej veta af någon myndighet, som kunde inskränka de parisiska anarkisternas själfsvåld. Konventet borde enligt deras mening blott vara ett redskap, genom hvilket de skulle kunna tillfredsställa sin rof- och mordlust; hvarje ordnad statsmannaverksamhet var dem en styggelse; ehuru de under första förskräckelsen öfver den »federalistiska» resningen förnekat Roux och alt framgent gjorde det, trädde de dock faktiskt i hans fotspår, och då de härvid ofta funno Danton i sin väg, blef denne i Père Duchêne och jakobinerklubben föremål för hätska angrepp från partiets sida.
Källa: Project Runeberg ·