Read Runeberg

Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799)

Originalsida 499
Originalsida 499
Originalsida 498
Originalsida 499
498–499

Sida 499

2. Skräckväldet

med hvilka Europas tyranner hotade honom, och tack vare hvilka, såsom han själf sade, han ej mera hade något att »afundas» krigets hjältar. Men den nervskakning han undergått fordrade också försoningsoffer, och möjlighet härtill bereddes i ymnigt mått genom den kort därpå antagna lagen af den 22 Prairial; 52 personer anklagades för att vara Lamirals och Cécile Renaults medbrottslingar i »utlandets sammansvärjning» och fingo liksom de (29 Prairial) bestiga schavotten. Men ej ens detta var nog för att försona det tillämnade majestätsbrottet. Genom sitt kreatur, den nye ministern Herman, lät Robespierre hopsätta fabeln om »sammansvärjningar i fängelserna»; angifvare anskaffades bland fångarne, och nu rensades de öfverfylda fängelserna genom en rad af »fournéer», som bragte gubbar, kvinnor, barn om 14 års ålder, ofta i skaror af 50 à 60 åt gången, till afrättsplatsen. Så stor var den brådska, med hvilken man gick till väga, att personer förblandades med hvarandra och redan afrättade ånyo dömdes! Bland offren för detta blodbad märkas skalden André Chénier och general Beauharnais. Under månaden Messidor (19 Juni—19 Juli) afrättades 796 och in alles från den 10 Juni (22 Prairial) till Robespierres fall den 27 Juli: 1 366. Detta oerhörda människoslagteri började slutligen framkalla oroande tecken af ogillande från det parisiska borgerskapets sida, hvarför utskotten den 14 Juni funno för godt att flytta guilotinen från Revolutionsplatsen till den mera aflägsna Bastiljplatsen och 3 dagar därefter till den ännu aflägsnare Place du Trône (nu de la Nation).

Under det denna blodsorgie pågick, bedrefvo konspiratörerne i tysthet sitt verk. Detta var emellertid i hög grad vanskligt. Efter den nya religionens proklamerande var Robespierres anseende hos det revolutionära borgerskapet större än någonsin. Dessa handtverkare och småhandlare, som på god tro entusiasmerat sig för jakobinismen, klängde sig krampaktigt fast vid »den omutlige» och detta hans verk för att under den moraliska bankrutt, som jakobinismen i allmänhet nu företedde, åtminstone hafva något att blicka upp till, och

Källa: Project Runeberg ·