Read Runeberg

Den franska revolutionen. Dess orsaker och inre historia (1789-1799)

Originalsida 80
Originalsida 80
Originalsida 80
Originalsida 81
80–81

Sida 80

3. Reformförsök

slägt, som på korstågens tid inflyttat från Skottland, hade genom flere generationer intagit en framstående plats inom denna ämbetsaristokrati, som i det gamla Frankrikes offentliga verld var den enda arbetande klassen, och egnande sig åt statens tjänst, trädde Turgot värdigt i sina förfäders fotspår. Den verksamhet han under åren 1761—74 utöfvade såsom intendent i Limousins generalitet vittnade ej blott om de bästa afsigter, utan ock om en stor administrativ förmåga, och genom reformer, som bilda ett förspel till dem, som han sedermera inom en större krets skulle genomföra, blef han en sannskyldig välgörare för denna bygd. Härifrån inträdde han den 20 Juli 1774 i statsrådet såsom sjöminister, och det var från denna plats, på hvilken han bland annat uppgjort planer till den franska krigsflottans förstärkande genom fartygsbeställningar i Sverige, som han kallades att öfvertaga finansportföljen efter abbé Terray.

I det storartade reformarbete, hvarigenom Turgot nu sökte upprätta Frankrike ur dess förfall, återfinner man alla de förbättringar för hvilka ekonomisterna ifrade. Den första åtgärd af betydenhet, som han lyckades genomdrifva: spannmålshandelns frigifvande inom riket (Sept. 1774) gjorde början till realiserandet af den näringsfrihet, som utgjorde en så vigtig del af deras program. Det ligger i öppen dag, hvilken välgerning detta skulle innebära för ett land, inom hvilket vissa provinser oupphörligt hemsöktes med sädesbrist, under det andra hade öfverflöd, men icke dess mindre framkallade påbudet en mängd blodiga upplopp — det så kallade mjölkriget, — hvilka sannolikt underblåstes af motståndarne till Turgots reformplaner. Denne lät sig emellertid ej häraf

Källa: Project Runeberg ·