Tillbaka Read Runeberg

Sveriges forntid : försök till framställning af den svenska fornforskningens resultat. Text, 1, Stenåldern

Originalsida 154
Originalsida 154
Originalsida 154
Originalsida 155
154–155

Sida 154

A. Den äldre stenåldern

minnen från den arktiska stenåldern. I synnerhet torde vi böra räkna hit de flesta af de i norra Skandinavien ej sällan funna mej siarna och yxorna af skiffer. 1

Att de nu nämnda fornsakerna verkligen tillhört ett annat stenåldersfolk än det, som i södra Skandinavien efterlemnat så talrika minnen, framgår icke blott deraf, att dessa fornsaker äro olika dem som finnas i södra Skandinavien, under det att de visa stor öfverensstämmelse med dem som hittas i andra nordliga länder, 2 utan äfven deraf att dessa arktiska stensaker aldrig blifvit, så vidt vi veta, funna tillsammans ined fornsaker af de för södra Skandinaviens stenålder egendomliga formerna. Ett af de intressantaste bevisen för den arktiska stenålderns sjelfständighet är ett fynd, som man år 1871 gjorde vid Stenkjser i Trondhjems amt. Man fann här, vid innersta ändan af Trondhjemsfjorden, en "kjökkenmödding", innehållande en stor mängd musselskal och ben jemte tre spjutspetsar, en knif och två yxor af skiffer, samt en hornyxa m. fl. saker, alla af den arktiska typen. 3

Utom dessa minnen af den arktiska stenålderns folk — troligen lapparne — har man emellertid i Sveriges norra provinser äfven funnit några, ehuru föga talrika, stensaker af de i södra Skandinavien vanliga typerna.4 De hafva utan tvifvel tillhört ett annat folk än de förra. Man frågar sig då, i hvilket förhållande dessa båda slag af stensaker stå till hvarandra, om de varit samtidigt i bruk, eller om det ena tillhör en äldre tid än det andra? På dessa frågor torde man för närvarande ej kunna gifva något annat svar än det, att en del af de saker, som höra till den arktiska stenåldern, troligen varit i bruk under långt senare tider än de andra. Man har till och med en uppgift om, att spjutspetsar af sten ännu i slutet af förra århundradet begagnades af lapparne i Enare lappmark för att fälla vildren, i det de fästades på springfjedrar af enträ i rengrafvarne. 5 Och hr professor Nordenskiöld har benäget meddelat, att "en trovärdig person i Kuusamo lappmarkssocken (Kemi lappmark) för icke alltför många årtionden tillbaka sett stenmejslar begagnas till bortskafvande af hårbeklädnaden från uppblötta renhudar."

På samma sätt som de i södra och mellersta Skandinavien funna fornsakerna från stenåldern skilja sig från dem, hvilka hittas i den skandinaviska halföns nordligaste del, äro de äfven olika de minnen från stenåldern, som hittas i de flesta andra europeiska länder. Vid ett

1 En mejsel eller yxa af skiffer är nyligen funnen tillsammans med en skifferknif vid Klöven i Tromsö amt; Norska fornm." förents årsber. f. 1872, s. 91.

2 1 Etnografiska Museet i Köpenhamn förvaras "kastspjut från indianstammar i nordligaste delen af brittiska Nordamerika, hvilkas spetsar, af svart skiffer, mycket likna de i Norge funna skifferspetsar med hullingar"; enligt Rygh i Norska fornm. förents årsber. f. 1871, s. 113, not.

3 Norska fornm. förents årsber. f. 1871, sid. 8, 34, ]00 och 117, not.

4 "Ant. tidskr. f. Sv.", 3 sid. 182 och 409.

5 Norska fornm. förents årsber. f. 1871, sid. 116, not.

Källa: Project Runeberg ·