Sida 161
A. Den äldre stenåldern
stenyxor som sänken på en fiskryssja och trodde sig märka, "att fisken med mycket större begärlighet går i de redskap, på hvilka man begagnar stenyxor till sänken." l Och en bonde i samma trakt förvarade en flintknif bland säden i sitt magasin, "der han gjorde stor nytta. -
I sammanhang härmed kunna vi meddela följande af hr kyrkoherden Wiede benäget meddelade berättelse: "Då en nämndeman i Jönköpings län omkring år 1860 skulle afbränna ett svedjeland, uttog han, innan han antände, en i chiffonieren omsorgsfullt förvarad åskvigge (en stenyxa af grönaktig sten), stor som ett stort stryklod och försedd med ett genom skafthålet draget snöre. Denna yxa lät han en dräng släpa tre slag rättsyls i mullen, rundt omkring svedjelandets yttergräns, på det att ingen vådeeld skulle utlöpa och antända skogen derinvid. Sedan återtogs yxan och inlades i chiffonieren, för att likaledes användas nästföljande året."
Äfven mot sjukdomar hos menniskor och djur anses de gamla yxorna ega en underbar kraft. Så förvaras t. ex. i Statens Hist. Museum (N:o 1452: 9 6) en stenyxa från Blekinge, hvars egg blifvit sönderstött och gifven som läkemedel åt sjuka kreatur. 3 Samma läkande kraft tillskrifves äfven sländtrissorna af sten, ehuru dessa icke äro äldre än jernåldern. 4
Ett af de intressantaste exempel på stenyxornas användande som amuletter är den fig. 131 afbildade yxa af neplirit, hvilken är betäckt
1 Statens Hist. Musei inventarium, vid N:o 1284: 20.
2 Lignell. "Beskrifning öfver grefskapet Dal", 1 sid. 65.
3 Andra ex. härå ses i St. M. inventarium N:o 3207; i Lignells "Beskrifning öfver grefskapet Dal", 1 s. 65, m. fl. arbeten.
4 Holmberg i förteckningen öfver den af honom år 1846 till St. M. sålda samlingen (N:o 1270: 363-5 och 397—436).
Fig. 131. Stenyxa från Egypten med gnostisk inskrift. Den öfre figuren i naturlig storlek, den undre förstorad.
Källa: Project Runeberg ·
