Sida 153
A. Den äldre stenåldern
tillhört samma folk som minnena från södra Skandinaviens stenålder, utan troligen lapparne eller med dem nära beslägtade folk. l Man har för denna stenålders-kultur föreslagit benämningen den arktiska, emedan liknande fornsaker blifvit funna äfven i andra lika nordligt liggande länder, t. ex. både i Finland och norra Kyssland.
De mest i ögonen fallande bland den arktiska stenålderns fornsaker äro de många vapnen och verktygen af skiffer, i synnerhet spjutspetsar och eneggade knifvar. De förra hafva vanligen den form som Atl. 52 visar;2 någon gång sakna de dock hullingar.3 I Norges nordligaste amter och i Norrland förekomma de i ganska stort antal; mera sällan hittas de i södra Norge^ Bohuslän och Svealand. I Götaland, så rikt på andra fornsaker af sten, äro de ytterst sällsynta; några få äro dock funna i Blekinge och Skåne (vid Trelleborg). Se Bil. B.
En ännu mindre vidsträckt utbredning synas skifferknifvarne hafva. För två år sedan voro 11 sådana kända från det nordligaste Norge, alla
Fig. 130. Eneggad knif af rödbrun skiffer, f. vid Skärby i Vagnhärads s:n, Södermanland. 1/2.
funna norr om Trondhjemsfjorden; men ingen från Sverige. Det är derföre högst anmärkningsvärdt, att man nyligen funnit ungefär hälften af en dylik skifferknif i Södermanland (fig. 130) ;4 denna knif torde vara den enda, som nu är känd från hela Sverige och södra Norge.
Utom spjutspetsar och knifvar har man funnit åtskilliga andra fornsaker dels af sten, dels af ben och horn, hvilka utan tvifvel äfven äro
1 Prof. Kygh i Norska fornm. förenrs årsber. för 1866, s. 100, och 1871, s. 113; H. Hildebrand, "Svenska folket under hednatiden", l:a uppl., s. 43, och 2:a uppl., s. 74. Jfr Worsaae i "Blekingske Mindesmajrker". s. 51.
2 Andra ses i Nilssons "Stenåldern", fig. 61 (funnen på Kolmorden); Hofbergs "Nerikes gamla minnen", s. 71 fig. c; Norska fornm. fören:s årsber. för 1867, pl. 1 fig. 2, 3, och 1868, pl. 3 fig. 8; "Bulletin de 1'académie imp. des sciences å S:t Pétersbourg", 5 s. 554 - 58 (trakten kring Onega-sjön). — De mindre hafva möjligen begagnats som pilspetsar.
3 Se t. ex. "Ant. tidskr. f. Sv.", 3 s. 410 (f. i Dalarne); Holmberg, "Finska fornlemningar", pl. 11 fig. 39, 40, 42.
4 Detta märkliga stycke förvaras i hr K. Schmidts samling på Vrå i Södermanland. De prickade linierna visa knifvens sannolika utseende, efter norska skifferknifvar i Kristiania Museum. Tre sådana ses i Urda, I pl. 14 fig. 4, och i Norska fornm. fören:s årsber. för 1867, pL 1 fig. 1, och 1871, pl. 1 fig. 2.
Källa: Project Runeberg ·
