Sida 276
Minnesteckningar: Bernhard von Beskow
276 MINNESTECKNINGAR.
Fosterlandet var for Beskow framfor allt dess store män, och han kunde icke lida en fläck på deras minne. I denna kärlek yar det som alla mötte honom på halfva vägen, som han slutligen blef stor och fick inflytande på hela den fosterländska kulturens hjertelag och moraliska karakter.
I mennisko- som i naturverlden utvecklar sig det skapande lifvet på olika sätt. Stundom frambryter det som en blixt, en jordbäfning, ett sprakande norrsken i natten; stundom växer det stilla, omärkligt, såsom natten klarnar till dag, bäcken sväller till flod eller eken tränger sina rötter långsamt djupare och djupare ned, på samma gång den utvecklar sin krona i allt vördnadsvärdare majestät. Till sistnämda slags naturer hörde Beskow. Hans första framträdande inom vitterheten bar icke, såsom t. ex. Geijers, Tegnérs och äfven Atterboms, tröts all dennes formella omogenhet, stämpeln af snilleljungelden, som plötsligt uppenbarar en ny horisont i andens verld. Han växte blott småningom till hvad han blef, knöt sin krona först i ålderdomen och träffades af döden midt i sin utvecklings renaste och kraftigaste blomma, vid öfver sjutio års ålder. Lyckan skänkte honom en så lång lefnad, att han hann fullborda sin egendomhga utveckling; men utvecklingen är hans eget, fria verk.
Utan tvifvel fanns ock genast från början i Beskows personlighet ett visst något, som förutbestämde hans blifvande kallelse, om än länge omedvetet för honom sjelf och andra. Detta något bestod i en ovanligt mångsidig emöttagUghet för kulturens allmänna, stora intressen och former och i en dermed sammanhängande plastiskt-personUg rigtning af hans individuella lynne. Dessa egenskaper, hvilka i förening med ett ovanligt skönt och imponerande yttre, en naturlig urbanitet, ett smidigt, friskt sinne och ekonomiskt oberoende, gjorde Beskow i ett nu lika hemmastadd i konstnärernas gillen som i salongsverlden, i skaldemas och de lärdas kretsar sonj. i hofvets salar, utgjorde xränningen till hans lefnads saga, hans svaghet och hans styrka på en gång, hans svaghet såsom skald, estetiker, politisk pubhcist, hans styrka slutligen i förmågan att hängifva sig åt och framställa minnet af stora fosterländska personhgheter i fulländadt plastisk åskådlighet och klarhet.
Konstkännaren, musikälskaren, poeten, den fine sällskapsmannen, den litteräre och estetiske essayisten, den lyckosamme embetsmannen, den inflytelserike hofinannen, den bereste magnaten och vännen till en stor del af. Europas notabiliteter, den i all hemUghet Udelsefulle poUtiske publicisten — ty allt detta var Beskow på en gång — - voro bestämda att endast bilda så att säga förstudierna i en utveckling, som först sent fann sin centralpunkt.
Den ofvan anmärkta stora och lätta emottagUgheten för olika bildningsstoff, i förening med den öfvervägande plastistiska rigtningen i
Källa: Internet Archive ·