Sida 278
Minnesteckningar: Bernhard von Beskow
278 MINNESTECKNINGAR.
ett drag af öfverlägsenhet, som ej kan undgå att anslå. Den inre !
bristen röjer sig i frånvaron af strängare komposition och sammanhållning, af ledande tanke, af positiv idé. Under öfverlägsenheten döljer sig en viss personlig neutralitet, att icke säga indifferentism, gentemot idéemas stridbara lif, en objektiv kyla, som hindrar dem att sammansmälta i hans eget bröst tiU enhet, till organisk lifsåskådning. När Beskow slutligen flammade till, tog sitt parti på allvar, skedde det ock på ett annat område, än det rent estetiska. Här forblef hans ställning den af negativ emottaglighet, och han forvexlar icke så sällan den gamla smaklärans stillastående vatten med den nya estetikens strida vågor, den imponerande, glatta formen med det innehållssköna konstverket. Betecknande i detta afseende är, att han på fullt allvar foretager sig att restårera Leopold, för att uppställa honom i de stora svenska skaldernas panteon, samt hans önskan att, om han kunde, utplåna fosforistemas och i allmänhet hela den nyromantiska skolans vittra och este-* tiska fejder ur litteraturhistorien, såsom en onödig, endast förvillande episod. Fryxell, hvars uppslag i sistnämda hänseende, »Bidrag till Sveriges Litteraturhistoria», Stiblm 1860 — 1862, Beskow i viss mån ftdlfoljt i sitt »Minne af stats-sekreteraren Carl Gustaf af Leopold», Svenska Akademiens Handlingar for år 1861, samt B. E. Malmström, i flerde och femte delame af sina, under titel: »Grunddragen af Svenska Vitterhetens Historia» nyligen utgifua akademiska föreläsningar, draga likaledes på korståg mot fosforistema. Ingen af dem förmår göra historisk rättvisa åt den nyromantiska skolan, som visar sin belydelse, genom att ännu framstå såsom den knut, som pröfvar hvar och ens förmåga att lösa den moderna utvecklingens problem i mer än en rigtning.
Om vi icke desto mindre här våga en kort framställning af nyromantikens väsende^ sker det emedan vi blott derigenom tro oss kunna fiillt klart och bestämdt åskådliggöra Beskows inre personlighet.
Fryxell och Malmström söka gemensamt att krossa den nyromantiska skolan for hennes politiskt och kyrkligt reaktionära tendensers skull, utan att inse, att detta bakslag ytterst framgick ur en missförstådd tillämpning af en rent estetisk idé, som, trots all omogenhet och förhäfning i sitt framträdande, verkat lifgifvande på sitt egentliga område och som bestod i den nu allmänt erkända sanningen, att konsten icke f&r vara en häfdvunnen, orörlig form för en viss begränsad idékrets, utan måste omfatta hela lifvet och alla former, för att pånyttföda dem i fri, sjelfständig harmoni. Misstaget, det storartade misstaget, bestod deruti, att nyromantikerna äfven ville tillämpa denna estetiska " teori på det praktiska och religiösa lifvet såsom sådant, att de icke skilde mellan konstens och det praktiska lifvets sjelfständighet, att de, i den jublande känslan af en djupt insedd idé, icke förstodo, att
Källa: Internet Archive ·