Sida 47
Om folkundervisningen i Sverige
OM FOLl^UNDERVISNINGEN I SVERGE. 47
representationer. Valrätten och valbarheten till andra kammaren gjordes beroende af en låg census*) och vissa qvalifikationer i fråga om ålder och bostad. Adel och prester afbrädde från sina politiska rät* tigheter såsom stånd. Den andra statsmagten fick en nästan helt och hållet demokratisk karakter, liksom den förut fått det i Norge (1814) och Danmark (1849); ty, om äfven det monarkiska elementet i vissa fall fick bibehålla prerogativer, som icke öf\rerensstämma med ett fullt demokratiskt statsskick, såsom t. ex. rätt att allena stifta lag i administrativa mål, hvartill äfven räknas skolväsende, vid utnämnande af kamrames och länsrepresentationens, ordförande, så ha dessa prerogativer numera icke någon särdeles betydelse, då konungen numera icke utöfvar sin administrativa lagstiftningsrätt utan riksdagens medverkau, och kamrames talmän samt landstingens ordförande hafva ganska liten eller ingen inflytelse på besluten.
Sådan är i största koi*thet historien om slitningen mellan samhällselement^i i Sverge. Ett folk, som alltid förstått göra det folkliga elementet gällande, då aristokratien och hierarkien i det hela taget numera existera endast till namnet, eller åtminstone icke längre ega några politiska rättigheter såsom stånd eller klasser, och der de också aldrig förmått skilja sina intressen från folkets, om de ock under vissa tidskiften låtit sig förledas till egoistiska ståndsintressens förfäktande
— ett folk, der regenten än i dag såsom för tre hundra år sedan kan med all rätt säga att han styr med Guds och Sveriges allmoges hjelp,
— ett folk som eger fullständig yttrandefrihet och bevai-ar denna såsom sill ögonsten, — ett sådant folk måste dock för en utveckling i demokratisk eller sjelfstyrelseriktning anses kunna gifva ganska goda garantier, för att vara värdigt att bland de första inträda i ett fritt europeiskt folkförbund.
Men den svenska intoleransen i kyrkligt hänseende, skall man invända, — denna intolerans som ådragit Sverige benämningen af »det protestantiska Spanien», — ligger icke i denna en anledning att göra Sverige misstänkt i fråga om den liberté d'ésprit, som måste föputsättas for all möjhghet af sjelfstyrelse hos ett folk? — Ett folk må vara huru poUtiskt frisinnadt som helst, det må ega de förträffligaste politiska institutioner, — det är dock långt ifrån att vara möjligt af sjelfstyrelse, så länge det i kyrkligt afseende tänker, känner och handlar exclusivt, intolerant, sjelfviskt i förhållande till andra religionsbekännare. Ett /folkförbund grundar sig lika mycket om icke mer på goda
För valbarhet till första kammaren bestämdes en årlig inkomst af minst 4,000 R:dr svenskt (= något öfver 5,000 francs); för valbarhet till andra kammaren en årlig inkomst af minst 800 R:dT sv. (= omkring 1,100 francs).
Källa: Internet Archive ·