Framtiden: tidskrift för fosterländsk odling

NUTIDENS K0KHX7NIKATI0NER. 71

stor eller ihällande energi till sjös och ehuru omkastningen i handelns riktning var fullständig, antog dock sjelfvra varu-utbytet icke några kolossala proportioner förr än mera aktiva folk, holländare och engelsmän, blefvo herrar på hafvet. En ensidig kolonial- och handelspolitik förhindrade dock äfven under deras flagga en friare internationel rörelse. Då väcktes plötsligen ett nytt lif i alla kulturförhållanden genom tvenne vår tids följdrikaste tilldragelser, det nordamerikanska frihetskriget och franska revolutionen. Den sistnämnda inverkade på det sätt direkte på verldshandelsförhållandena, att de efter densamma följande långvariga krigen befästade England i sin magtställning på hafven. Men historien förberedde emellertid en konkurrens för det stolta Albion och det utom det månghöfdade Europa. Förenta Statemas lösslitning från England betydde väl under de första decennierna icke särdeles mycket. Europa var då sysselsatt med lösningen af sina inre frågor. Men när »den heliga alliansen» år 1815 lyckats kasta sin täckmantel öfver alla de ännu outredda problemema och allt blef tyst i- Europa som på en kyrkogård, då började det fria landet derborta göra sig gällande. Hela den fordna kolonialpolitiken var kastad öf^er ända,'ni[oloniema ville andas och lefva på egen hand. Sydamerika bevisade detta snart genom att afskudda det pyrendska oket; likaså Centralamerika och Mexiko. Det var den första farliga stöten åt Europas handelssupremati och den stora unionens raska utveckling har ådagalagt att icke ensamt den gamla verlden har en hög kulturmission att uppfylla. Verldshandeln rycktes ur exklusivitetens bojor och blef ett commune honum. I denna riktning har dess^ utveclding fortgått intill våra dagar, såsom af Australiens och i senaste tiders Kanadas sjelfständiga hållning kan ses. Till och med det gamla Indien bar afskuddat sitt köpmannaväldes fjettrar samt går en bättre framtid till möte. För hela denna stora revolution i alla för Europa transoceaniska förhållanden hafva vi att tacka den nordamerikanska unionen och de rent demokratiska inflytanden, hvilka genom densamma vunnit burskap inom den nyaste historien och der mägtigt medverka till bestämmandet af verldsutvecklingens öden.

Hand i hand med dessa fria syften gå i Europa liberala reformer i tull-lagstiftning, passväsende m. m. Den af allt detta framkallade rationalistiska riktning i sinnena gaf ökad fart åt studiet af naturvetenskaperna. Ur denna rika jordmån uppspirade de stora uppflnningame och ett af dessas praktiska resultat blef, bland annat, möjliggörandet och utvecklingen af de moderna kommunikationerna. Åfven på detta falt, liksom öfverallt, hafva folken af brittisk härkomst tagit första steget och gått längst, men nutidens förbindningsvägar äro af alltför allmän natur att kunna intvingas i något inskränkningssystem af hvad slag det vara må. De fordra tvärtom, i öfverensstäm-