Sida 102
2. Elektricitetens uppmätning för tekniska ändamål
102 ELEKTRICITETENS UPPMÄTNING FÖR TEKNISKA ÄNDAMÅL.
Fig. 53 visar schematiskt en sådan. Här äro i den ena diagonalen anbragta en galvanometer samt en hörtelefon (eller ock elektrodynamometer), och ledningen kan genom en nyckel föras genom den ena eller den andra af dem. I den andra diagonalen af bryggan finnes dels ett batteri, dels en induktions-apparat, som drifves af ett andra batteri. Afbrotten i den primära ledningen kunna här lämpligen åstadkommas genom en elektromagnetiskt drifven stämgaffel. Medelst en andra nyckel kan man föra den konstanta strömmen från det första batteriet eller vexelströmmen från induktionsapparater sekundära ledning. Till en början eger medelst båda nycklarna kontakt ram vid venster, såsom schemat är uppstäldt, och man bestämmer då på vanligt sätt ledningsmotståndet M hos den med R betecknade ledaren man vill undersöka. Sedermera åstadkommes med båda nycklarna kontakt till höger, och man bestämmer med tillhjelp af hörtelefonen och vexelströmmen det skenbara motståndet -M7, hvarefter L kan beräknas. Man iakttager härvid, att s är lika med stämgaffelns dubbla svängnings tal.
FIG. 53.
En annan af Joubert angifven metod grundar sig jämväl på användandet af vexelströmmar, men med tillhjälp af qvadrant-elektrometern, begagnad på sätt vi i § 46 antydt. Elektricitetskällan, i detta fall en vexelstrÖmmaskin, slutes genom ett motstånd m± utan Själfinduktion och det motstånd m, som skall undersökas i detta hänseende. Qvadrant-elektrometern införes successivt vid m1 och m, och man afläser afvikningarna d± och d. Den verksamma strömstyrkan är då, om p± och p beteckna potentialskilnaderna,
Men nu är
Källa: Project Runeberg ·