Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar

och i synnerhet metallerna icke visa sig elektriska genom gnidning, men likväl attraheras af en elektrisk kropp, samt att de elektriska fenomenen i hög grad bero af atmosferens fuktighet, så att de visa sig starkare i torr än i fuktig luft. Han särskilde noga den elektriska attraktionen från den magnetiska, men det undgick honom, att repulsion kan ega rum till följe af elektrisk verkan lika väl som genom magnetisk. Vi böra äfven nämna, att Gilbert först gjort bruk af ordet elektricitet. Han betraktas därför ock med rätta såsom elektricitetslärans grundläggare.

3. Uppfinningen af elektricitetsmaskinen. - De första försök att framställa en apparat för fullständigare undersökning af elektriciteten gjordes af Otto v. Guericke (1602- 1686), borgmästare i Magdeburg och en tid under trettioåriga kriget öfveringeniör i Erfurt i svensk tjenst. Dennes apparat bestod af en svafvelkula, uppträdd på en axel, hvarmed hon kringvreds, under det att handen höll emot kulan. Genom gnidningen emellan den torra handen och kulan utvecklades elektricitet. Huru ofullkomlig ock denna tillställning är, gjorde dock v. Guericke vigtiga upptäckter därmed, nämligen att i vissa fall elektriserade kroppar repellera hvarandra, att de svagt lysa i mörkret samt gifva ett sprakande ljud. Hawksbee förbättrade apparaten, i det han använde en glaskula i stället för en svafvelkula; den elektriska gnistan upptäcktes af honom. Emellertid gjorde man vanligast bruk af glasrör, som gnedos för hand, till dess att professor Bose i Wittenberg konstruerade en elektricitetsmaskin med konduktor, hvilken förbättrades af Gordon i Erfurt samt Winkler och Giessing i Leipzig; den sistnämde uppfann riftyget. De i Tyskland uppfunna elektricitetsmaskinerna förändrades och förbättrades på flera sätt, tills de slutligen erhöllo den form, hvarunder de allmänt blifvit begagnade, nämligen med en glasskifva, som kringvrides med handtag och gnides mot två riftyg. År 1755 konstruerades först en elektricitetsmaskin af Planta. I våra dagar har Holtz uppfunnit en annan synnerligen kraftig elektricitetsmaskin, med väsentligt olika inrättning än de förstnämda.

4. Elektricitetens meddelning. - Redan år 1729, innan elektricitetsmaskinerna vunnit insteg i England, upptäckte en vetenskapsman i London, Stephen Gray, att en kropps elektriska tillstånd kan meddelas en annan på afstånd från den förre varande kropp. Han anbragte korkar i ett glasrörs ändar och fann, att vid rörets gnidning äfven korkarne blefvo