Tillbaka Read Runeberg

Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar

Originalsida 128
Originalsida 128
Originalsida 128
Originalsida 129
128–129

Sida 128

3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar

128 GALVANISKA STAPLAR.

Marié Davy har äfven infört användandet af klorsilfver vid galvaniska element. Warren de la Rue har sedermera begagnat sig häraf för samma ändamål. Den sistnämnde fysikerns element utgöres af ett nedtill slutet glasrör, i hvilket en oamalgamerad stång af möjligast ren zink nedstår. Dennas öfre ände är genomborrad för att upptaga ett litet silfverband, gående till nästa element. I glasröret står äfven ett band af silfver, omgifvet med en cylinder af smält klorsilfver, som innehålles i en cylinder af pergamentpapper. Vätskan i röret utgöres af en lösning af 23 delar salmiak i 1,000 delar vatten. Böret slutes med en propp af paraffin. När elementet är i verksamhet, upplöses zink, som ersätter Silfret i kloriden. Warren de la Rue har sammansatt en stapel af 11,000 sådana element, den starkaste galvaniska stapel, som hittills blifvit utförd.

83. Järnelement. - Man har vid flera tillfällen gjort försök att använda järn vid galvaniska element. Sålunda har man vid Groves stapel ersatt platinan med det vida mindre kostsamma järnet. Schönbeins element utgöres af ett gjutjärnskärl, som innehåller en lercell med zinkcylinder och utspädd svafvelsyra, under det att järnkärlet i öfrigt är fyldt med salpetersyra, med tillsats af en tredjedel svafvelsyra för att bibehålla salpetersyran koncentrerad på det att hon icke må angripa järnet. - Ett annat järnelement, hvilket i Österrike vunnit icke obetydlig tillämpning, är en modifikation af Bunsens element, i det man ersatt kolet i lercellen med ett gjutjärnsstycke af korsformig tvärskärning. Genom tillsats af något kisel till gjutjärnet kan man, enligt Uelsmann, bättre tillgodogöra salpetersyran i stapeln.

Egendomlig är en af Belloni uppfunnen pelarestapel, hvars båda elektroder äro af järn. Samma järnstycke tjänar här både såsom positiv och negativ elektrod. Möjligheten häraf beror på järnets passivitet, då det nedsänkes i koncentrerad salpetersyra. Den sida af järnet, som icke åverkas, förhåller sig som platina eller kol, den andra sidan, som kommer i beröring med utspädd svafvelsyra, angripes och förhåller sig som zinken i de vanliga staplarne. Elektroderna äro af gjutjärn och ega konisk form och inuti dem anbringas äfven koniska men något mindre kärl af porös lera på något afstånd från järnet. Dessa karl innehålla den utspädda svafvelsyran, under det att i järnkonen finnes en blandning af en del salpetersyra och tre delar svafvelsyra efter volym. Med en sådan stapel i form af två pelare med tillsammans 60 element, erhölls en elektromotorisk kraft af 81 volt, som efter fem timmar sjönk till 68 volt. Motståndet hos ett element af 20 cm. diameter var till en början 0,133 ohm och vid slutet 0,240 ohm.

Källa: Project Runeberg ·