Sida 188
4. Dynamo-maskiner för likriktad ström
188 DYNAMO-MASKINER MED LIKRIKTAD STRÖM.
gräns blifver den nära parallel med abcissaxeln. Man kan äfven direkt erhålla kurvan C, om man inför mellan magneto-metern och elektromagneten en trådspiral, af lika stor verkan med den sistnämndas spiral, hvarigenom dennas inflytande på magnetometern motväges.
Den nu omtalade undersökningsmetoden är likväl icke användbar för de nära slutna elektromagneter man vid dynamomaskiner begagnar. Man kan då göra bruk af en på induk-tionen beroende metod, som består däruti, att en liten trådspiral, som genom en ledning står i förbindelse med en på afstånd varande galvanometer, är upplindad på något lämpligt ställe öfver en del af elektromagneten. Mr denna spiral hastigt aflägsnas från det magnetiska fältet, uppstår en ögonblicklig induktionsström, proportionel mot antalet magnetiska kraftlinier, som genomgå spiralen. Till följd häraf utgör galvanometerns första utslag ett mått på den magnetiserande kraften. Denna
FIG. 102.
metod har I. Hopkinson användt vid de undersökningar öfver dynamo-maskiner, hvartill vi längre fram återkomma. Af dessas resultat vilja vi redan nu omnämna, att den kurva, som uttrycker sambandet mellan den magnetiserande kraften och den utvecklade magnetismen, icke blifver fullt densamma vid aftagande och tilltagande strömstyrka. Vid aftagande ström blifver nämligen magnetismen starkare än vid stigande ström under för öfrigt samma förhållanden. Detta inträffar äfven vid det mjukaste svenska järn.
Man kan äfven på annat sätt genom induktionsstrommar verkställa den i fråga varande undersökningen, och detta angifves schematiskt af fig. 102. Järnet, som skall pröfvas, formas såsom en ring J, kring hvilken två spiraler upplindas, den ena för magnetiseringen, den andra, den till höger, som utgöres af ett ringa antal hvarf grof tråd, för induktionen. En reostat E samt en ampéremeter A införas i ledningen från elektricitetskällan, så att strömmar af olika styrka kunna med
Källa: Project Runeberg ·
