Sida 369
6. Vexelström-maskiner och transformatorer
LIKSTEÖMSTKANSFOEMATOKER. 369
sekundära nära 100 volt och 10 ampere, kunde 20 glödlampor af vid pass 0,5 ampere hvardera därmed underhållas. Men om blott 10 lampor för tillfället användes, skulle endast hälften så stark ström som förut erfordras i den primära ledningen, d. v. s. endast 0,5 ampere, och väsentligt större blifver icke helle styrkan af den ström, som under dessa förhållanden därstäde-skulle framgå. Potentialskilnaden mellan den sekundära led ningens polskrufvar blifver i följd häraf nära konstant, huru mycket ock yttre motståndet förändras. Så t. ex. var vid den i exemplet till näst föregående paragraf omtalade transformatorn nämnda potential 98 volt vid l ohm och 99,92 volt vid 30 ohm yttre motstånd. Denna egenskap, som är af stort värde vid transformatorns användande för elektriska belysningsanläggningar, beror på järnkärnans reaktion, i det att den periodiska magnetisering, som hos järnet eger rum, framkallar i de båda trådspiralerna motsatt riktade elektromotoriska krafter. Det är den genom järnkärnan förstärkta Själfinduktionen i den primära spiralen, hvilken verkar såsom en elektromotorisk kraft, motsatt den därstädes framgående strömmens riktning, och bildar ett hinder mot den primära strömmen, så framt nämligen den sekundära ledningen är öppen. I sistnämnda fall, d. v. s. när icke några glödlampor äro i verksamhet, utöfvar icke den sekundära spiralen något inflytande. Men om den sekundära ledningen är sluten medelst de i verksamhet varande glödlamporna, verkar jämväl den sekundära strömmen, hvars fas är nästan fullständigt motsatt den primära strömmens, magnetiserande på järnkärnan, men i motsatt riktning mot sistnämnda ström. Man har nämligen, såsom vi i näst föregående paragraf funnit, antalet kraftlinier i järnkärnan
.fj === "T"
l
när tecknen på i± och i^ införas i formeln. Ju flere lampor, som äro i bruk, dess närmare blifva de magnetiserande krafterna nj,i och n^i^ lika stora, och Själfinduktionen i den primära ledningen försvagas därför, så att en starkare ström kan framkomma.
2O4. Likströmstransformatorer. - Det är möjligt, att förändra äfven en likriktad ström från en potential och strömstyrka till en annan. Yi skola för korthets skull benämna de för sådant ändamål använda apparater för likströmstransformatorer. Vanligen grunda de sig på dynamo-maskinens egenskap att verka som en motor, om strömmen från en tillräckligt kraftig elektricitetskälla föres genom maskinen. Redan år 1874 konstruerade Gramme en sådan transformator. Den utgjordes
Elektriciteten. 24
Källa: Project Runeberg ·
