Sida 416
7. Elektrisk belysning
416 ELEKTRISK BELYSNING.
och S neddrages. Denna verkan är emellertid kraftigast vid början och försvagas sedan, och för att utjämna denna olikhet är en motvigt E fäst på den största af de tre trissorna. När trissan kringvrides, förändras motvigtens läge och häfarm på så sätt, att i samma mån solenoidens attraktion försvagas, förminskas ock motvigtens inflytande. Por att begränsa oscilla-tionerna hos den i solenoidens inre rörliga järnstången, är vid den fäst en helt liten därmed parallel järnstång L, nedtill slutande med en kolf, som rör sig i en med qvicksilfver nära fyld cylinder J). Kolfven sluter dock icke tätt mot cylinderns väggar, utan tillräckligt spelrum finnes för att lemna qvicksilfret genomgång. Till följd af det motstånd qvicksilfret utöfvar mot kolfven, utjämnas stångens och således äfven kol-spetsarnes rörelse. Apparatens anordning framgår för öfrigt tydligt af afbildningen. j
i När icke någon ström genomgår regulatorn, beröra de båda kplspetsarne hvarandra. Men när strömmen slutes, attraherar solenoiden järnstången, till följd hvaraf den undre kolspetsen neddrages, och den genom snörena och trissorna därmed förenade kolspetsen i stället höjes. Vid kolens förbränning och ljusbågens däraf följande förlängning försvagas strömmen, och dbn öfre kolhållarens tyngd får öfverhand och föranleder kok spetsarnes närmande, till dess den ökade strömstyrkan gifver; åt solenoiden tillräcklig attraktionskraft. Genom användandet .af den i qvicksilfver nedsänkta kolfven, gifves en stor mjukhet åt denna regleringsrörelse och häftiga vexlingar i Ijusstyrkan; förekommas.
Jaspar använder visserligen äfven glaskupor såsom vanligt är omkring sin elektriska regulator, men för att tillgodogöra de uppåt riktade ljusstrålarne gör han bruk af en stor hvit skifva, anbragt öfver lampan*). Härigenom erhålles en för ögat i särdeles angenäm effekt Por upplysning af sin verkstad i LJége har Jaspar gjort bruk af en egendomlig anordning. Fem regulatorbrännare äro anbragta nära hvarandra, och med tilU hjälp af linser och speglar koncentreras ljuset åt de sidor man önskar, hvarvid strålarne genomgå öppningar i väggar och tak,; så att de ingå i de särskilda rum man vill belysa och där träffa hvita skifvor, som-i horisontal eller vertikal ställning äro= i rummen upphängda. Genom den diffusa reflexionen från dessa skifvor verkställes rummens belysning. Utan tvifvel uppstår iqke ringa ljusförlust på detta sätt, men tillika erhålles en mild oéh angenäm belysning, väsentligt olika med den, som de elek-trjiska lamporna med ljusbåge omedelbart gifva. Vid andra tillfällen har Jaspar belyst taket i rummet. Så t. ex. i ett telegraf-1
*). Vi återkomma något längre fram till förbättrade dylika anordningar.
Källa: Project Runeberg ·