Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar

452

ELEKTRISK BELYSNING.

genomgår först den konkava ytan AS, brytes därefter och återkastas vid A'I? samt brytes och genomgår AB ånyo vid utgången. Man har afpassat brännvidden samt krökningsradierna på så sätt, att de båda refraktionernas verkningar nästan fullständigt upphäfva den sferiska aberrationens verkningar. Till följd häraf utgå samtliga strålarne från spegeln i en med dennas axel parallel riktning. Förhållandet blifver således detsamma som* om man hade en parabolisk spegel med en lysande punkt i brännpunkten.

Man kan föröka den vinkel, som de verksamma strålarne, hvilka utgå från ljuskällan, omfatta, genom att använda den i

fig. 257 antydda inrättningen. En litenkonkavo-konvex lins anbringas mellan ljuskällan och spegeln. Härigenom brytas ljusstrålarne, så att de blifva mindre divergerande, innan de träffa de reflekterande ytorna. Så t. ex. kan man vid en projektor med 90 cm. diameter tillgodogöra 100° i stället för 68° ampli-tud, som man utan lins skulle erhålla.

Beträffande pr oj ek törens anordning i öfrigt må anmärkas, att spegeln utgör ena basen till en cylinder, hvars andra bas är en plan glasskifva. Kolspetsarne och kolhållarne äro anbragta inuti cylindern, bildande vid pass 20° vinkel med lodlinien, under det att den öfriga delen af lampan finnes utom cylindern. Denna kan vridas kring en horisontal axel, så att på detta sätt man kan reglera den vinkel, den från projektören utgående Ijusknippan bildar mot horisontalplanet. Yid en apparat af nyss nämnda storlek användes en ström af 100 ampere och 60 volt. En ljusbåge af 1,000 bec Carcel fås sålunda, hvilken lemnar 2,000,000 bec Carcel, koncentrerade till en ljusknippa.

FIG. 257.