Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar

546 ELEKTRISKA MOTOEER.

elektricitet. Särdeles väl lämpar sig Grammes magneto-elektriska maskiner för en sådan omkastning i dess verksamhet. Man kan åskådliggöra denna egenskap hos maskinen genom att sätta dess polskrufvar i ledande förening med polskrufvarne till ett stort sekundärt Plantés element. Genom att kringvrida maskinens vef laddas elementet, och om man efter några minuter släpper vefven och lemnar apparaten åt sig själf, finner man, att maskinens rörelse fortgår en längre tid än hvad som härrör af dess tröghet. Den sekundära strömmen, som utgår från det nu mera laddade elementet, håller nämligen maskinen i rörelse. Medelst en galvanisk stapel kan man drifva en Grammes magneto-elektriska maskin, om man sätter stapelns poler i förbindelse med maskinens, hvarvid rörelsens riktning förändras, om strömmen omkastas. Vi skola anföra några försök,, som äro gjorda med Grammes maskin under sådana förhållanden. Niaudet använde för maskinens drifvande sex Bunsen» element, och undersökte medelst en Pronys dynamometer det förrättade arbetet vid olika hastighet. Följande resultat erhöllos:

Antal hvarf Arbetet i kilo-

per sekund grammeter

4,5.................0,214

34.................1,104

56................ . 1,210

60 . .................1,000

74.................0,616

82.................0,342

87.................0,183.

Det synes häraf, att ett maximum af arbete erhålles vid en viss hastighet.

Andra försök äro anstälda af ff Ar sonval. Följande tabell innehåller några resultat:

Antal element (Bunsens) .... 2 3 4 5 6

Strömstyrkan i ampere..... 2,83 3,15 3,3 3,4 3,4

Elektromotoriska kraften i volt 2,4 3,75 4,95 6,3 7,5 Motorns arbete i kilogrammeter

per minut........... 21 40 60 80 100

Strömmens arbete i kilogrammeter per sekund....... 0,679 1,08 1,63 2,17 2,5$

Arbete af l gram zink..... 173 218 225 240 250,

Jämför man dessa värden med dem man funnit vid Deprez,7 motor, ser man, att Grammes magneto-elektriska maskin ännu