Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar

ÖFVERFÖRANDE AF MEKANISKT ARBETE. 565

maskinen sattes i rörelse af en ångmaskin, den andra drefs genom den i ledningen framgående strömmen och utöfvade ett arbete motsvarande § hästkraft.

I England började man kort därefter försöka kraftöfver-föring medelst elektricitet. Sålunda uti "Shaws Water Chemical Works". Här gjorde man bruk af två dynamo-elektriska maskiner af v. Hefner-Altenecks system. Den ena drefs genom en hydraulisk motor; den andra på 137 meters afstånd satte i rörelse åtskilliga arbetsmaskiner.

Den första användningen i större skala af elektricitet för arbetsöfverföring gjordes af Felix i Sermaize (dep, Marne) i Frankrike för ett stort hvitbetssockerbruks behof. En lyftkran, som användes för hvitbetornas lossning från fartygen, sattes i verksamhet på 200 meters afstånd medelst två Grammes dynamo-elektriska maskiner, den ena i sockerbruket, den andra i samband med kranen, hvars axel kringvreds genom utvexling från dynamo-maskinens axel. Genom en kommutator slöts och afbröts strömmen, på det att kranen i rätta ögonblicket skulle kunna fås i gång eller stannas. Ledningen var af koppartråd, upphängd på telegrafstolpar. - Äfven drefs på samma ställe med elektricitet ett slags paternosterverk, jämväl användt för lossningen af hvitbetor.

Men af större betydelse äro de ganska omfattande försök Felix anstälde vid Sermaize att begagna elektricitetens hjälp för landtbruksarbeten, vid hvilka eljest ångkraft användes. För plöjning med elektricitet ersatte han ånglokomobilerna med elektriska lokomobiler. Två sådana anbringas på det afstånd från hvarandra, som bestämmes af dimensionerna hos det fält man skall odla. Det elektriska lokomobilet har ett vindspel, som sättes i rörelse genom en därmed i samband" varande Grammes dynamo-elektriska maskin, hvilken erhåller elektriciteten från en nära motorn (ångmaskin eller vattenkraftsmaskin) varande Grammes maskin, förenad med de båda lokomobilerna genom ledningstrådar. Medelst en kommutator sändes strömmen än till den ena än till den andra maskinen. Härigenom bringas ettdera af vindspelen i rörelse, och den kring dem upplindade 10 mm. grofva, 400 m. långa ståltrådslinan framdrager plogen i den riktning som påkallas. Anordningen är således i hufvudsaken densamma som vid ångplogen, men erbjuder den fördel, att inan kan begagna ett vattenhjul eller annan motor, som man har till sitt förfogande, för att på ganska stort afstånd drifva de elektriska lokomobilerna, hvilka dessutom kunna göras vida lättare än vanliga lokomobiler. Vid de första försöken att plöja med elektricitetens tillhjälp var medelkraften, hvarmed plogen framdrogs, 3 till 4 hästkrafter, men senare begagnades kraftigare maskiner af omkring 12 hästkrafter, under det att