Sida 601
9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor
BEN ELEKTRISKA SPÅRVÄGEN I PARIS M. FL. BANOR. 601
med säkerhet arbeta. Skulle en längre bana på så sätt an ordnas, finge man dock begagna isoleringsmedel, såsom asfalt, glas etc. mellan träet och skenan, hvilken dessutom borde efter hela sin utsträckning uppbäras af långbjäikar. På så sätt kunde man gå till väga vid pelarebanor, som drefvos med elektricitet.
Banan i Lichterfelde har varit i regelbunden verksamhet sedan den 16 maj 1881. Den 4 jan. 1882 anstäldes därstädes ett intressant försök, nämligen att samtidigt befara banan med två vagnar. Genom användande af en dubbelt så stor kraft, som när en vagn var i gång, kunde båda vagnarne samtidigt befara skenorna, tillhopa eller hvar för sig, i motsatta eller lika riktningar, utan att någon oregelbundenhet i rörelsen egde rum. Detta försök, det första i sitt slag, är af stor vigt, enär det fullständigt ådagalägger möjligheten att befara en elektrisk järnbana med mer än en vagn på en gång, hvilket väsentligt förökar hennes användbarhet.
Lichterfelde-banan förlängdes 1890 med en 1,6 km. lång sträcka, hvilken följer en allmän väg. Skenorna äro därför försänkta och strömtillförseln sker genom ledning öfver jord och återledningen genom båda skenorna. Man använder såsom led-ning två koppartrådar af tillsammans omkring 70 qv.-mm. tvärskärning, anbragta på tvärstolpar medelst isolatorer, men därjämte en kontakttråd af förtent ståltråd med 5 mm. diameter. Denna ståltråd är satt i ledande förbindelse med koppartrådarne. Vagnarne äro försedda med kontaktstycken af stålrör, hvilka medelst fjädrar hållas tryckta mot kontakttråden.
805. Den elektriska spårvägen i Paris m. fl. banor.
- Till elektricitetsutställningen i Paris år 1881 bygdes en liten järnbana från Place de la Concorde till industripalatset, i hvilket utställningen var anordnad. Denna bana är af intresse såsom varande det första försöket att anordna elektriska järnvägar med öfver vagnen anbragt ledning. Den 493 meter långa banan utgjorde en vanlig spårväg i samma
FIG. 351.
Källa: Project Runeberg ·