Sida 695
11. Telefonen och mikrofonen
ELEKTKO-KAPILLÄRA TELEFONER.
695
FIG. 398.
omkring en meter högt glasrör, utdraget i en fin spets vid den ena nedåt vända änden, hvilken nedstår i ett profrör J5. Båda rören gifvas vertikal ställning. Det långa röret innehåller qvicksilfver, profröret qvicksilfver jämte syrehaltigt vatten, Något qvicksilfver tränger fram genom den långa spetsen. Qvicksilfvermassorna i de båda rören stå i ledande förbindelse genom det syrehaltiga vattnet. En platinatråd är insmält i hvartdera röret, så att en ström kan ledas från den ena qvick-silfvermassan till den andra genom polskrufvarne « och p. Medelst ett mikroskop M, hvars axel är i horisontalt läge, kan man observera den bugtiga qvicksilfverytans ställning. Genom att sammantrycka luften i det kapillära rörets öfre del kan nämnda yta inställas i det ursprungliga läget, när en ström genomgår apparaten. Den med en manometer H uppmätta tryckningen hos luften gifver ett mått på den elektromotoriska kraften genom en tabell eller kurva. Apparaten utmärker sig i synnerhet genom den hastighet, hvarmed den angifver strömmens vexlingar. Äfven kunna ytterst svaga elektriska strömmar, hvilka genomlöpa ledningar med stort motstånd, på detta sätt undersökas, och apparaten har därför med fördel blifvit använd bland annat för fysiologiska forskningar.*)
Just den nyssnämnda egenskap, som utmärker de elektro-kapillära fenomenen, nämligen deras ögonblickliga framträdande med den orsak soin framkallar dem, gör möjligt att använda dem för konstruktionen af telefonapparater. Sréguet är den förste, som konstruerat en kapillär-telefon. Dess anordning synes af fig. 398. Telefonen kan begagnas såväl for afsändning som mottagning. T är ett glasrör, innehållande qvicksilfver. Dess utdragna spets nedstår i ett glaskärl V. På bottnen af detta finnes ett qvicksilfverlager och ofvanpå detta ett lager A af syrehaltigt vatten, så att den fina spetsen af röret icke når till qvicksilfret, utan står något däröfver. Två platinatrådar P och Q stå i förening med qvicksilfver-massorna i röret och kärlet. Från dessa trådar går ledningen
*) Beskrifning och afbildning till en af prof. Chr. Lovén konstruerad kapillar-elektrometer finnes i Karolinska institutets festskrifter till Köbenhavns universitets jubileum, 1879.
Källa: Project Runeberg ·