Sida 777
12. Åtskilliga tillämpningar af elektriciteten
ELEKTRISKA TJGNAB. 777
hvilket flera lufthål n, n äro uttagna. Eummet mellan de båda kolskifvorna utgör den verksamma delen af ugnen. I bottnen och på sidorna är denna fylld med pulvriseradt träkol eller annat för värme och elektricitet oledande ämne. Mellan skifvorna kommer blandningen af kolstycken och rostad malm och ofvanpå denna ett lager af krossade kol med kolstybb öfverst. Kolstybben skyddar ugnens väggar, bildar ett isolerande lager kring malmen och hindrar luftens tillträde till skifvorna, så att dessa blifva varaktigare. Por att åstadkomma större kontaktyta, kan kol-malm-blandningen inläggas på sådant sätt, att lagret» tjocklek successivt tilltager i tjocklek från ugnens midt till kolskifvorna. När strömmen slutes, kommer kolet i glödning och malmen smälter. De utvecklade gaserna bortgå då genom hålen n, n och brinna med lysande låga. *)
Cowles elektriska ugn användes äfven for tillverkning af aluminiumbrons. Vi hafva förut (se påg. 242) omtalat en stor dynamomaskin af Brushs system, som för detta ändamål användes, och vi anföra här ytterligare några försök med denna ugn och maskin. I ugnen, hvars väggar hade 23 cm. tjocklek och hvars inre dimensioner voro 1,5 m., 0,3 m. och 0,3 m., infördes 30 kg. koppar, 30 kg. alurainiumoxid samt 15 kg. träkol och alltsammans betäcktes med en blandning af kolstybb och kalk. Till en början sändes en ström af 2,000 ampere genom ugnen, sedan aflägsna des småningom kolelektroderna och strömmen uppdrefs till 2,400 ampere. Dynamo-maskinen lämnade då 380 hästkrafter och gjorde 420 hvarf i minuten. Efter två timmars förlopp var operationen fullbordad. Produkten visade sig som en smält massa, på hvars yta slagg och kol flöto. Den bildade legeringen innehåller oftast mer än 10 proc. aluminium, och den omsmältes därför med en tillräcklig mängd koppar, på det att nämnda halt icke må öfverskridas.
Vid Cowles ugn eger icke någon elektrolytisk verkan rum i motsats till hvad förhållandet är med de ugnar för aluminiumframställning, hvilka vi i § 343 beskrifvit. De kunna begagnas för de processer, som erfordra mycket höga temperaturer, således äfven för reduktion af åtskilliga oxider till metaller, t. ex. magnesium, kalcium, barium, kisel, mangan o. s. v. En annan tillämpning däraf är för tillverkning af fosfor. Read-man, Parker och Hobinson ha på detta sätt behandlat mineral-fosfater utan svafvelsyra.
Flera andra ugnar, än de nu beskrifna, äro uppfunna. Så t. ex. af W. Wenström och J. Wenström, hvilka upphetta föremålen medelst värmestrålning från ljusbågen uti ugn, som
*) Om Cowles ugn se vidare: Beskrifningar offentliggjorda af Kongl. Patentbyrån, N:o 651 och 797.
Källa: Project Runeberg ·