Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar

UNDERSÖKNINGAR RÖRANDE METALLERNAS LEDNINGSMOTSTÅND. 85

Dessa tal angifva motståndet hos l kbcm. af metallen, om man tänker sig strömmen ingå vid ena sidoytan af kuben och utgå vid den motsatta. Eör att erhålla motståndet i ohm hos en tråd al' l meters längd och l qvmm. tvärskärning har man att multiplicera med

För ren koppar skulle således vid 0° temperatur s vara 0,01598 oller 0,01634, allt efter som metallen är anlöpt eller hårddragen, och för rent järn 0,09716, hvarvid l räknas i meter, a i qvmm. samt motståndet i ohm. Men metallens renhet är af stort inflytande och särskildt förökas kopparens motstånd väsentligt genom metallens halt af främmande ämnen. Huruvida undantag finnes från denna regel är obekant, men vi vilja fäste, uppmärksamheten på den omständighet, att i tekniken blifvit införd koppar af hög ledningsförmåga, med mindre motstånd än Matthiessens såsom ren angifna koppar samt med sp. vigt ända till 9,6, då den rena kopparens sp. vigt är 8,87*). I alla händelser kan man numera för elektriska ledningar erhålla koppar, hvars ledningsförmåga är mer än 95 % af den rena kopparens, under det att den förr använda tråden var vida sämre.

Vid flera tillfällen erfordras uppgift öfver motståndet hos metalltråd af bestämd längd och diameter. Betecknas dessa med l m. och d mm., blifver

106

2_ ~ 100'

s J

ohm.

Man har för

koppar, anlöpt..............s^ =0,02034

» hårddragen............ 0,02081

järn, anlöpt................ 0,1237

nysilfver.................. 0,2 C66

platina, anlöpt.............. 0,1153

Temperaturen utöfvar dock stort inflytande, och motståndet hos metallerna växer ofta ansenligt vid högre temperatur. Mg. 43 lemnar efter René Benoit en grafisk framställning af motstånden hos flera olika metaller och legeringar vid olika temperaturer. De sistnämnda äro afsätta såsom abscissor och motstånden i mikrohm per kbcm., d. v. s. i ohm vid 100 m. längd och l qvmm. tvärskärning såsom ordinater.

*) Se 1'Electricien, 1887, p. 449.