Tillbaka Read Runeberg

Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar

Originalsida 87
Originalsida 87
Originalsida 86
Originalsida 87
86–87

Sida 87

2. Elektricitetens uppmätning för tekniska ändamål

UNDERSÖKNINGAR RÖRANDE METALLERNAS LEDNINGSMOTSTÅND. 87

Ranten af den nya tråden, L. Weiler, uppgifver i detta afseende:

.. Ämnet, hvaraf tråden är tillverkad. Hållfasthet i kilogram per qvmm. Motstånd i ohm per kilometer och 1 rnm. diameter. Ledningsför- j måga i procent af den rena kopparens.

l l

Ren koppar............j 28 20,57 100

l Kiselbrons för telegraftrådar afj

l 2 ram..............! 45 | 21,42 95 ,

j Kiselbrons för telefontrådar. . .; 76 64,00 34 j

j Fosforbrons» » ... 72 78,00 26 !

Svenskt järn........... 36 135,20 16 !

Bessemerstål........... 40 156,00 13 |

Siemens-Martin-stål....... 42 166,80 j 12 i

För öfrigt är kiselbronstråden nära nog oföränderlig i luften och dess motstånd beror föga af temperaturen. Enligt Leblonä är för temperaturer mellan 0° och 50°

mt = m0 (l + M),

-där m o och mt äro motstånd vid 0° och t° samt k en koefficient, hvars storlek är för

kiselbrons................. fc -0,000740

fosforbrons................. 0,000743

järn.................... 0,00472

koppar ................... 0,00402.

"Vi anföra dessutom

nysilfver..................k - 0,00044

platinoid.................. 0,00021

nickelin................... 0,00025.

I Sverige äro undersökningar gjorda af C. Carlsson i Kohlsva samt af prof. Eggertz i fråga om järn- och ståltråds ^ledningsförmåga*). Den förre fann, att denna växer, när kolhalten aftager. Så t. ex, visade järn af 0,80 proc. kolhalt en ledningsförmåga af 11,69, när en kolhalt af 0,04 proc. motsvarade 17,25, hvarvid den rena kopparens ledningsförmåga ^antages till 100 vid 15,5°. Eggertz fann för olika slags järntråd värden mellan 14,67 och 20,14 samt för engelsk ståltråd ;af 0,85 proc. kolhalt 10,34, allt vid nämnda temperatur och i .jämförelse med kopparen. Vi hafva redan angifvit, huru stort inflytande kopparens renhet utöfvar på dess ledningsförmåga,

*) Järnkontorets Annaler, 1881 och 1883.

Källa: Project Runeberg ·