Tillbaka Read Runeberg

Illustrerad beskrifning öfver Helsingland för folkskolan

Originalsida 42
Originalsida 42
Originalsida 42
Originalsida 43
42–43

Sida 42

Näringsgrenar

stundom ett ståtligt herresäte, stundom en täck villa, ofta omgifven af vackra planteringar. Dess inre är fint, mången gång praktfullt.

Den blågula flaggan svajar från sin höga flaggstång i bergkullens friska bris. Från verandan öfverskådar blicken såväl själfva sågverket som den blåa, solbelysta fjärden.

På något afstånd från brädgården, vanligen nere vid stranden, ser man slutligen de höga kolmilorna. Några, nyss satta, påminna i sin rena hvithet om tällt, andra äro redan höljda af kolstybb och se ut som svarta jordkullar. Röken ringlar sig svart och obehaglig rundt omkring.

Sedan sågningen har försiggått, börjar utskeppningen. Under utskeppningstiden, så länge vattnet är öppet, sysselsättes en mängd löst folk att föra plankorna i pråmar. Hela flottor af fartyg, som då glida in på fjärden, skola hastigt och lustigt fyllas med skogens alster. Den tiden är en ytterst bråd tid. Då få arbetarne börja sin dag kl. 4. Stundom kl. 2 på morgonen och hålla i till kl. 8—9 på kvällen. Äfven om söndagarne pågår arbetet. Vite är stadgadt för oloflig försummelse. Så går arbetet till middagen, då hvisselpipan ljuder. Efter måltiden kan man få se arbetarne taga sin middagshvila här och där på sågborden. Efter en timma gäller det att sträfva igen, tills kvällen kommer. Den ena skaran trötta arbetare efter den andra skyndar då till hemmet. Lätt igenkännas plankbärarne. Kläderna äro dränkta af svett, kroppen snedvriden, bröstet intryckt, hyn ej sällan gråblek af öfveransträngning. Ändtligen sveper natten sin slöja öfver strand och fjärd, trakten sofver; men en ny dag glider fram att se samma arbete ånyo.» (Torpson). De förnämsta sågverken inom Helsingland äro: Ljusne, Hybo, Bergvik, Marma, Askesta och Djupvik. Trämassefabriker finnas vid Lottefors i Bollnäs samt vid Forsa i Forsa.

4. Järnhandteringen.

Järnet finnes ej färdigt i bergen. Det innehålles i stenarter, som kallas metaller. I Helsingland har man icke upptäckt några malmberg af stor betydelse. Sedan lång tid tillbaka har här dock funnits många järnbruk. Att så varit

Källa: Project Runeberg ·