Sida 66
Söderhamn
Undervisningsväsendet.
För undervisningsväsendet är väl sörjdt inom Söderhamns samhälle. Förutom ett flertal folkskolor, mindre skolor och småskolor har staden allmänt läroverk med fem klasser, fullständigt elementarläroverk för flickor, teknisk afton- och söndagsskola samt arbetareinstitut med filial vid Sandarne.
Näringslifvet.
I äldre tider försågo Söderhamns mera framstående köpmän en betydande del af Helsingland och Härjedalen med dess behof af salt. Samtidigt ägde en rätt stor utförsel af järn rum öfver staden. Under de senare årtiondena har näringslifvet hufvudsakligen knutit sig kring trävarurörelsen, som tagit ett synnerligen kraftigt uppsving. Det är också denna näringsgrens uppblomstring, som staden har att tacka för den ovanligt starka tillväxten i folkmängd. Innevånarnas antal vid 1898 års början var i rundt tal 10,800 personer, men utgjorde år 1850 blott 1,800: folkmängden har sålunda mer än femdubblats under icke fullt femtio år.
Om trävarurörelsens betydelse för samhället vittna de många sågverken och upplagsplatserna för sågadt virke. Sålunda har Marma bolags i Söderala belägna ångsåg sin storartade brädgård jämte hyfleri invid Faxholmen. Vid Stugsund ligga Mariehills och Grrundviks ångsågar. På längre afstånd, men dock på stadens område, som sträcker sig bortåt en och en half nymil efter Söderfjärdens södra strand, ligger en hel grupp af härdar för Norrlands storindustri: sågverken Åsbacka, Långrör och Lervik (det sistnämnda dock nu med föga rörelse), den storartade lastageplatsen Sandarne med ånghyfleri, medelst järnväg förenad med Askesta ångsåg i Söderala socken, samt Källskärs ångsåg. De många handelsbutikerna och arbetarekasernerna vid dessa verk vittna om att en idog och talrik befolkning här vinner sitt lefvebröd.
Från Söderhamns tullkammardistrikt, som äfven omfattar Ljusne och Ala samt de vid Söderfjärden belägna, men till Norrala socken hörande sågverken Djupvik och Norra Djupvik, utskeppades år 1897 ej mindre än 130,000 standards
Källa: Project Runeberg ·