Sida 70
Söderhamn
hans grymma framfart sjunges i en gammal folkdikt, benämnd Delsbovisan:
Där bor så mången man i Helsingland Uti så storan vånda: Fyra för ål (årder) och sex för harf Och åtta för plogen stånda. Faxehus ligger i svartom brandom.
Då ryktet nådde fogden, att helsingarna ämnade resa sig för att medverka till fosterlandets frigörelse från det utländska oket, sände han ut sina krigare i bygderna. Enligt sägnen skall en strid redan i början af år 1434 hafva utkämpats mellan dem och bönderna på Ljusnans is utanför Gäfversta by i Segerstads socken. Helsingarna skulle då hafva fått öfverhanden genom att beströ den blanka isen med ärter, hvarigenom danskarna föllo omkull under handgemänget och nedgjordes, under det att helsingarna på sina broddade skor hade föga men af halkan. Kort före fästets fall stod ock ett slag mellan danskar och helsingar vid den s. k. Blodmyran på gränsen mellan Bjuråker och Norrbo.
Mariemessedag, den 8 september år 1434 intogs Faxehus af helsingeallmogen. Kvällen förut anlände bönderna och lägrade sig på Holmänget, gent emot borgen. Under natten gjorde de i ordning sina brandpilar, hvilkas spetsar omlindades med lin och beströkos med tjära, samt bundo hop risknippor. Några oförskräckta ynglingar från Regnsjö lyckades oförmärkt, vadande och simmande, nå borgens båtbrygga och afhugga landfästena till båtarna, hvilka skötos ut till sjös. Följande dag trängde bönderna öfver bron. Vindbryggan var uppdragen, men djupet fylldes medelst risknipporna. Besättningens motstånd var fruktlöst. Bönderna trängde fram öfver de båda vallarna och ringmuren. Under striden antändes genom afskjutna brandpilar borgens öfre del, som var af trä. Utvägen att fly sjöledes var afskuren för danskarna därigenom, att farkosterna aflägsnats. Fogden och hans män föllo alla för allmogemännens vapen, och det förhatliga fästet nedrefs till grunden. Om fogdeborgens förstöring heter det i »Delsbovisan»:
Det hände sig allt Mariemessedag Och rätt om middagstid
Källa: Project Runeberg ·