Tillbaka Read Runeberg

Hvar 8 dag – Årg. 1 (1899/1900)

Originalsida 834
Originalsida 834
Originalsida 834
Originalsida 835
834–835

På sidan 834 nämns Axel Wachtmeister

Sida 834

Kappsegling om en man af Ulyss Rogers

att han kommit endast för att få vigga en femtia, som han nödvändigt behöfde, och var så enträgen och så envis och angaf sina stora svårigheter som så tillfälligt öfverväldigande, att Ulrik halft lät lura sig. Då begick Sten den oförsiktigheten att allt för mycket sysselsätta sig med den unga flickan vid middagen, hvarför Ulriks misstankar bröto upp igen. Det hjälpte inte att både gumman och Sten voro mjuka och undfallande i sättet, Ulrik surnade allt mer och mer och Sten fann för godt att af smita innan ovädret, som han väntade sig, skulle bryta löst. Han vardt lifligt ombedd att komma igen och bockade sig ut, storartadt nöjd med sitt dagsverke. Han visste han kunde lita på fastern.

Nu börjades interpellationen.

»Hur fan fick faster tag i den där gynnaren?»

»Svär inte så rysligt, söte Ulrik, är det inte en af dina goda vänner?»

»Ahjo, men hur tusan kom han hit?»

»Det är förfärligt så du talar. Jag bad honom förstås!» Fastern aktade sig att tala om att Sten haft ärende till Ulrik, hon visste att han inte tålde vid att man rörde vid hans affärsförhållanden och misstänkte något sådant af ledsammaste art.

»Men faster kände honom inte.»

»Nej, men han kom ju hit för att råka dig?»

»Han gjorde så katten heller. Sa han det, den göken! Vet faster, han kom hit bara för att träffa Lisa och förvrida hufvudet på henne, det är Up-salas värsta kurtishjälte. Akta flickan, det råder jag er till!» Och notarien gick, svart i hågen.

Men fastern ville icke tro honom. Och det var räddningen för vännen Sten, som lyckades nästla in sig allt mer och mer, så att hon gick in på att vara förkläde på Östgöta nationsbal, dit Sten naturligtvis bjudit hennes Lisa. Hon var honom till stöd och hjälp, ty den här gången var det allvar. Det såg man efter några veckor på annonsen

STEN LINDGREN LISA FILIP.

Men femtian fick Ulrik aldrig tillbaka. Ty Sten påstod att den och mer till hade han falske-ligen afviggat fastern och att det alltsammans rätteligen tillhörde Lisas hemgift, som han inte ämnade skänka efter.

K. P.

LANDSHÖFDIN GESKIFTET I KARLSKRONA'

» lskvärdare * landshöf-

ding har länet aldrig haft» — så skref en Karls-kronatidning nyligen vid grefve Gotthard Wachtmeisters afgång från landshöfdin-geposten i Blekinge län. Detta omdöme äro ock alla, som kommit i beröring med grefve W., färdiga att skrifva under. Uppriktigt vänlig och tillmötesgående mot en hvar, hög som låg, efterlämnar den af-gångne höfdingen idel goda minnen. Särskildt skall al-DEN AFGÅNGNE LANDSHÖFDING drigglömmas hvad WACHTMEISTER. landshöfding

Gotthard Wachtmeister uträttat för länets fattiga fiskarbefolkning, hvilkens ställning det var hans käraste arbete att förbättra — en sträfvan, som väl karakteriserar den varmhjärtade mannen.

För länets välgång och utveckling i alla af-seenden intresserade han sig varmt, som ämbetsman visade han en ej vanlig duglighet, plikttrohet

och nit. Den afgångne landshöfdingen följes nu af de uppriktigaste välgångsönskningar från sitt läns invånare.

* * *

Till grefve Gotthard Wachtmeisters efterträdare har k. m:t utnämt ryttmästaren vid Lifrege-mentets Dragoner, disponenten vid Thorsåker och Harg grefve Axel Hansson Wachtmeister.

Den nye landshöfdingen är född 1855, andre son till f. d. landshöfdingen i samma län, hufvudmannen för ätten, grefve Hans Wachtmeister af J ohannishus,hvars fader äfven innehade landshöfdin-gestolen i samma län. Landshöfding Axel Wachtmeister, hvars äldre broder Hans är vår finansminister, har visat sig vara i besittning af energi och arbetslust och skall utan tvifvel på den post, till hvilken han blifvit kallad, förstå att motsvara sin konungs förtroende.

DEN NYE LANDSHÖFDING , WACHTMEISTER.

\

\

På sidan nämns Axel Wachtmeister

Källa: Project Runeberg · ·