Idun: 1889

ManusKript, som ej antages till Införande, återsändes, sàvldaporto bl- I P\ I 1 Kl Annonser mottagas endast mot kontant liqvid I förskott af 26 öre pr*-fogas. Inga ofrankerade försändelser lösas. I LJ LJ spalt, petitrad (=» 10 stafvelser). Ingen annons Införes under I krona.

Våra barn.

Små barn, som uppfödas med flaska, böra noga efterses, medan de äta. De vilja gerna leka med slangen, och glasröret, som är fäst vid den, kan lätt komma olycka åstad. Da kunna nämligen få lös en glasskärfva och svälja ner den eller, i lindrigare fall, skada sig i munnen dermed.

Matlagning.

Fin fiskrätt. Gädda, gös eller hvad fisk som helst urbenas och skäres tvärs öfver ryggen i tumsbreda bitar. Saltas något och får ligga, på hvarandra en stund. En smet tillredes på följande sätt Tvänne äggulor röras med 4 à 5 matskedar vatten, 2 matskedar fin matolja, litet salt, sedan iröras de båda till skum slagna hvitorna samt hvetemjöl, till det får en tunn pannkaks-smets tjocklek. Fiskbitarne doppas häri, stekas sedan ljusbrun a i kokande flottyr. Garneras med brynt persilja.

Ru|lader af strömming. Färsk strömming urbenas, två ocb två rullas samman och omlindas med tråd, få derefter ligga en stund, beströdda med salt och peppar, och kokas sedan i vatten, tillsatt med något ättika.

Tvätten.

Att tvätta gardiner. För att i tvätt möjligen förhindra det obehagliga sönderslitandet af hvita gardiner är följande förfaringssätt mycket att rekommendera. Sedan de hafva blifvit väl afdammade, lägger man hvarje gardin i fyra delar, fäster dem till samman samt lägger derefter gardinerna flere timmar i kallt, rent vatten. Nu tillreder man ljumt tvålvatten, lägger deruti de försigtigt urpressade gardinerna, låter dem långsamt draga, under det att man så småningom stegrar temperaturen, dock får det ej komma i kokning. Samma förfaringssätt upprepas ännu en gång med nytt tvålvatten, och sedan äro gardinerna fullkomligt rena. De skola nu, som vid all annan tvätt, sköljas, blånas och stärkas. Man drager dem först trådrätt, innan man börjar att stryka dem.

Efterrätter.

Äggkräm. Till J stop söt grädde tages 8 äggulor. Grädden kokas först upp med kanel eller vanilj, afredes sedan med äggulorna och ilägges så mycket socker, som behagas. Hvitorna slås till hårdt skum och iröras sakta, då krämen äx nära kall, hvarefter den upphälles och garneras med bisquiter.

Fanny —g.

Smetpudding. En fjerdedels kanna mjölk kokas upp, deri lägges en rågad sked godt smör, två rågade skedar socker, litet stött bittermandel eller citronskal och en nypa salt. Man vispar deri så mycket hvetemjöl, att det blir som en lagom stadig gröt; dåden börjar släppa pannan, slås den upp att bli kall, och då arbetas deri 5 à 6 ägg, ett om sender; blandningen slås i en smord och beströdd form och gräddas i varm ugn. Då den är|väl upphöjd, stjelpes den på fat och ätes med saftsås eller sylt. Fanny —g.

Pannkakspudding. Ett stop mjölk, blandad med söt eller sur grädde, 1 jumfru smält smör och 4 à 6 ägg vispas väl tillsammans med litet hvetemjöl. Deraf gräddas tunna pankakor, blott på en sida; på den sidan, som är upp, lägges äppelmos och hallonsylt, hvarefter pankakan rullas ihop och nedlägges i en smord, djup form. Då formen är full, sammanvispas 4 ägg, 1 halfstop grädde, 2 skedar socker och några stötta bittermandlar. Denna blandning slås öfver pannkakorna i formen, som insättes i varm ugn. Då puddingen är stannad och något höjt sig, tages den ut och serveras varm

utan sis. Den kan ej stjelpas ur formen. Fanny —g.

Bakning-.

Tékringlor. Tag 12 äggulor, 12 skedblad söt grädde, § skålp. osaltadt smör, | skålp. socker och 1 lod hjorthornsalt. Signe.

Holländare. 1 skålp. brunt socker, 1 skålp. mjöl, 1 skålp. smör, 1 skålp. stötta skorpor, 4 ägg och 1 lod hjorthornsalt. Signe.

Allmännyttigt.

Att rengöra silfver. Man har lagom varmt vatten i ett handfat, ett stycke mjuk tvål, en tand- eller en s. k. por-slinsborste. Silfret, skedarne och knif-varnes skaft samt sockerskål, grädd-och kaffekanna m. fl. föremål öfver-borstas först med det ofvannämda, så att de blifva fullkomligt rena. Torkas sedan omsorgsfullt på linne. Till sist öfvergnidas de med en bit sämskskinn, struken öfver ett stycke så kallad polér-tvål (de tvänne senare sakerna fås hos hvarje guldsmed), så att allt blir fint och blankt. Knifvarnes blad poleras först i mergel (en kork, doppad i denna, gnides öfver desamma) samt sedan med skinn och polértvål. Skedarne läggas nu i buffet-lådorna, somliga ha dem lagda hvar för sig på bomullsbotten, men har man mindre plats, svepas de i silkespapper, så att de ej röra vid hvar andra. Likaså gafflarne.

Knifvarne läggas i sitt etui af rödt ylle, som är sydt så, att äfven de, knifvarne, ej vidröra hvar andra och ligga ömsevis med blad och skaft.

De större sakerna, kanna, sockerskål etc. samt strö-, sås-, sylt- och saltskedar, insvepas äfven i silkespapper.

Göres detta efter hvarje begagnande, skola sakerna alltid vara såsom nya.

Ebon Hoi.

Syltning.

Syltning. Gula 'plommon läggas i en kruka, och derpå hälles kokhet mellan-sirup, så att det står väl öfver; öfver-bindes och förvaras samt användes till fruktsoppor. Skall vara utmärkt.

von Sn.

Drycker.

Äppelvin. (Som svar å frågan n:r 206.) De äpplen, som användas härtill, böra vara temligen sura, och vinet kan tillredas på många olika sätt, men det är alltid lika vigtigt att iakttaga följande regler i afseende på insamlingen af frukten samt utpressningen och jäsningen af äppelsaften. Frukten får ej aftagas förr än den är väl mogen, och den lägges sedan 14 à 15 dygn i ett rum att eftermogna. Under denna tid upplösas vätskorna i frukten, och alkohol samt kolsyra utbildas. Sedan utpressas saften ur äpplena, som söndermalas eller krossas och läggas i grofva, starka linnepåsar, hvarefter tyngder påläggas och saften väl utpressas; denna hälles sedan i stora kärl, som ställas öppna, och värmen i rummet ökas till 16 grader. Vinet får stå 2—3 dagar, om man vill hafva det svagt, och S—10, om det skall blifva mycket starkt, och afbälles på rena tunnor, sedan dräggen sjunkit. Tunnorna förvaras i källare, eller på annan sval plats, och få stå till nästa vår, då vinet omtappas, och är färdigt att användas. Innan äppelvinet buteljeras, bör man tillse, att det är klart och blankt, i annat fall klaras det, och får stå 14 dagar. Natten innan vinet skall buteljeras, öppnas sprundet på tunnan, och buteljerna böra ej korkas samma dag, de påfyllas. Om dessa försigtighetsmått uraktlåtas, kunna buteljerna lätt springa sönder. Champagnebuteljer äro bäst, och endast fullt goda korkar få begagnas. Om vinet skall användas genast eller under den kal-

lare årstiden, så kan en liten sockerbit läggas i hvaije butelj, innan den korkas. Vinet blir bättre, om det förvaras länge.

Man kan sedan, om man vill, af en del utaf vinet göra äppelchampagne. 15 kannor äppelvin, 15 tum sprit, 21 skålp. socker blandas väl, får stå 14 dagar, klaras med 10 tum skummad mjölk och buteljeras sedan på champagnebuteljer. Liknar mycket verklig champagne. H—a.

Köksträdgården.

För vänner af spenat meddelas, att sådan kan sås redan om hösten, hvarigenom den blir tidigare färdig att skörda. Sås spenaten redan i september, så att den uppnår en viss grad af utveckling till vintern, plägar den som oftast öfverlefva vintrarne och kan då skördas mycket tidigt.

Sker såningen senare, får den ej verkställas förr än vid vinterns annalkande, så att ej groningen försiggår redan om hösten, i hvilket fall de späda plantorna skulle gå förlorade under vintern. Sängarne böra dock göras i ordning, redan innan jorden af höstregnet blifvit allt för sur och klibbig, alldenstund den sedan blir omöjlig att bearbeta. Deijemte bör man sörja för, att torr jord finnes till hands att täcka fröet med, då sådden skall verkställas, för hvilket ändamål sådan förvaras, antingen under tak eller i hög, som täckes.

Äfven många andra köksväxter kunna sås om hösten, såsom: dill, lök (de sorter, som om våren sås direkt på kalljord), morötter, rödbetor, palsternackor, persilja m. fl. Äfven med dessa iakttages, att ej sådden verkställes så tidigt, att fröet gror redan på hösten, utan bör dermed dröjas till vinterns annalkande. Ja, t. o. m. sedan snö fallit, kan sådden göras, då snön bortskottas från sängarne, fröet utsås och täckes med den dertill förvarade jorden. Skall såningen ske i fåror, böra dessa uppdragas, då sängarne krattas. De redan om hösten sådda köksväxterna lemna alltid något tidigare skörd än vid vårsådd. En olägenhet medför dock detta tillvägagående, dessa sängar blifva vanligen tidigt öfverlupna af ogräs, så att tidig rensning blir nödvändig.

All ledigblifven trädgårdsjord bör, om möjligt, höstgräfvas, hvarigenom en mängd ogräs förstöres och jordens förvittring påskyndas. Gräfningen sker på vanligt sätt, men jorden lemnas okrattad. Skall jorden gödslas, bör äfven detta helst ske om hösten, då de närande beståndsdelarne hos gödningsämnet långt bättre hinna upplösas och genomtränga jordmassan. Gödslar man deremot först om våren, och sommaren blir mycket torr, ha de växter, som första sommaren odlas på platsen, föga gagn af gödslingen.

Toaletten.

Violpulfver. 6 delar stärkelsemjöl af hvete blandas med 2 delar violrot samt några droppar citron- eller bergamott-essens.

För kylda händer. Köp för 25 öre

Odaline, och gnid händerna härmed, strax efter tvättningen, då ni går till sängs, men gnid länge och väl. Tag sedan på ett par handskar, och de röda, »nariga» händerna blifva efter några dagar mjuka och hvitare.

»Munskållor». Mot dessa förargliga, vanprydande munsår, hvilka hindrat mången mer eller mindre fåfäng dam att bevista någon tillställning, äro hundratals mer eller mindre overksamma medel rekommenderade. Ett som, om det vid utslagets början användes, ibland brukar förminska det, är pulveriserad alun, men tag hvarken vaselin eller något annat fettämne. Det bästa och säkraste medlet att slippa dem är att försöka undvika oordningar i matsmältningen.

Läkareråd.

Några ord om Homeriana, ett s. k. botemedel mot lungsot.

En lungsotspatient har tillsändt Red. en uppsats om ett medel med ofvanstående namn, hvilket medel förf. anser sig hafva att tacka för återvunnen helsa. Vi hafva af skäl, som nedan synas, ingen anledning att intaga denna uppsats, men vi vilja yttra några ord med anledning af den samma.

Förf. omtalar, att detta medel, som upptäcktes af en grekisk köpman Ho-mero, utgöres af en sibirisk växt, hvilken blifvit »analyserad» och efter sin upptäckare kallad Homeriana. Hade denna »analys», som sig bort, blifvit gjord, af vetenskapligt bildade personer, hade nog den märkliga växten erhållit ett fullständigare, vetenskapligt namn, och man skulle helt säkert fått mera värderika upplysningar, såsom angående dess plats i de botaniska systemen, dess egenskaper i öfrigt, o. s. v. Förf. berättar vidare, att den nämde köpmannen lät läkare pröfva växtens värde som botemedel, och att de anstälda »experimenten» lemnat »rent af öfverraskande resultat» i afseende på växtens förmåga att böta lungsot. Emellertid äro de läkare, som lemnat dessa intyg, långt ifrån några auktoriteter, och det torde blifva helt enkelt omöjligt för förf. (eller någon annan) att kunna åberopa någon läkare, hvilken lemnat intyg, som kunna betyda något i detta afseende. Om vi nu redan af dessa skäl ha grundad anledning att betvifla Homerianas verkan, så vilja vi dock med ytterligare några ord belysa saken, emedan möjligen äfven bland Iduns läsare och läsarinnor några skulle kunna lockas af de braskande annonserna om detta »botemedel».

Lungsoten är, som förf. sjelf nämner, en bakteriesjukdom; dess sjukdomsorsak är med absolut visshet den af Koch upptäckta tuberkelbacillen. För att man skall kunna med full visshet säga, att en person lider af lungtuberkerlos (lungsot), måste man först, påvisa tuberkelbaciller i det upphostade, och för att man skall kunna säga om ett medel, som förf. om Homeriana, att det dödar tuberkelbacillen och botar lungsot, måste man påvisa, att tuberkelbacillerna försvunnit ur det upphostade, samtidigt med att de sjukliga symptomen i öfrigt gått till baka. Men ett sådant bevis om Homerianas verkan har ännu icke lemnats och kommer helt säkert heller aldrig att lemnas. Vi betvifla visst icke, att förf. blifvit botad genom att dricka té på Homeriana, men hvad vi ega rätt att betvifla, är, att diagnosen i detta fall var fullt vetenskapligt stäld. Sannolikt har förf. haft en envis strup- eller lungkatarr af ej tuberkulos natur, men denna hade nog kunnat botas genom billigare medel än denna Homeriana, som kostade förf. öfver 30 kronor. För öfrigt vore det temligen naivt att tro, att tuberkelbacillerna skulle kunna dödas genom några koppar afkok på Homeriana, ty skulle man låta ur sekret från tuberkulösa hemtade och renodlade tuberkelbaciller direkt påverkas af dylikt Homerianaté, så skulle dessa ganska säkert behålla sin lifskraft och smittbarhet. Och då skulle den lilla qvantitet, som inkommer i blodet och på detta mycket osäkra vis påverkar tuberkelbacillerna, ha en så kraftig verkan!

Af det sagda torde framgå, att tills fullt exacta bevis lemnats, måste Homeriana hänföras till alla de otaliga medel, som uppgifvits böta lungsot, men tyvärr icke gjort det, hvartill kommer, att detta medel, olikt andra af verkliga vetenskapsmän försökta, bär samma pregel som dessa otaliga arcana (hemliga medel), som i tidningarna utbjudes åt en godtrogen allmänhet.

369