Idun: 1889

IDUN

ders gods att sy och att läsa. Hon samlada ihop dem och läste för dem.»

»Oeh nu?»

»Hon är sömmerska. Men hon lär barn att läsa — i hemlighet, åtminstone var det inte upptäckt, när jag senast hörde ifrån henne. Hos oss är det inte tillåtet att sprida kunskap, derför att kunskap är makt, och kunskap frigör.

Jag reser dit. Antagligen stannar jag inte hos henne, så vida jag inte behöfs der. Men hon skall kunna säga mig, hvar jag har min plats.»

»Men är det ert allvar...?»

»Jag vet hvad ni vill säga. Ni tycker att det är en uppgift för en fantast, detta att försöka lära vårt ryska folk något, om det också bara vore att läsa innantill. Ett folk så okunnigt, att det inte ens förstår, hvad det tjenar till att lära sig något! Låt gå för att det är lönlöst, — jag begär ingen lön.»

»Men faran . ..»

»Allt är farligt hos oss — för oss.

Men var lugn ni! Jag har ingen spräug-

bomb i fickan, det är med andra medel, vi arbeta...»

»Och så ung, som ni är! Att komma härifrån Schweiz, från denna villa med dess härliga omgifningar, dess elegans och beqvämlighet, — och från edra fria studier, som ni måste uppgifva, när ni kommer dit bort...»

Hon afbröt mig med ett vemodigt småleende och såg på mig med sin fasta, öppna blick.

^Forts.)

Från Iduns läsekrets.

Då vi tänka oss, att besvarandet af det spörsmål, »Georgina» här nedan framställer, bör kunna blifva af synnerligt intresse för otaligt många nygifta, unga qvinnor inom vår läsekrets, ha vi velat gifva det en mera framskjuten plats och uppmana ifrigt de erfarna mödrarna att ej undandraga sig tillfället att vara en medsyster till nytta.

Vill någon af Iduns läsarinnor, som njuta lyckan att vara moder, säga en ung fru, som snart hoppas bli det, hvilka småpersedlar, som måste finnas vid den lilles inträde i verlden? Huru många bindlar och småskjortor o. s. v., behöfvas? Huru skola de små kläderna sys, och hvar får man sådana sydda? Hvilket tyg tages? Månne nödvändigt linne? Huru mycket lakan o. d. behöfves i ett godt, välordnadt hus för den väntades lilla bädd? Hvilka och hurudana kläder äro lämpligast? Någon lindning behöfves väl åtminstone om lifvet? Hvad brukas dertill? Kunde ett utförligt och samvetsgrant svar snart fås, vore tacksamheten stor hos en förhoppningsfull ung fru. Hvad kan en sådan barnutstyrsel kosta? Georgina.

För Lärarinnor

har Styrelsen för Stockholms Läsesalong beredt tillfälle att erhålla årsabonnement på Läsesalongen för 3 kr., såvida 20 lärarinnor anmäla sig som abonnenter. Det ordinarie priset är 12 kr. Läsesalongen, som är öppen från kl. 9 f. m. till kl. 10 e. m., bjuder på omkring 100 in- och utländska tidningar samt på ett stort bibliotek med arbeten på 6 af de moderna språken.

Tjenarne.

Mathållning för tjenarne i ett landt-hushåll. (Svar till frågan 254) Ett skålpund kaffe och ett skålpund socker i månaden till hvaije tjenare eller en sockerbit (maskinhuggen) till hvar kopp kaffe är alldeles tillräckligt; ty kaffe är ju ej något för kroppen stärkande och närande, utan ett njutningsmedel, som blifvit så allmänt, att det ej kan undvaras. Kaffe på morgonen begagnas som ett slags förfrukost och bör derför åtföljas af en skifva godt, mjukt råg- eller rågsiktbröd, väl jäst och väl gräddadt.

Hvad skrämjölsvällig till frukost beträffar så blir den väl litet enformig i längden och bör af en husmor på landet kunna ersättas med annan mat som blir lika billig t. ex.:

Måndag potatis och sill; Tisdag skrä-mjölsvälling; Onsdag stekt hafregröt med uppkokt mjölk; Torsdag sill och potatis; Fredag ugnspannkakor och Lördag skrämjölsvälling. Det blir då litet omvexling med frukostarne.

De söndagar, ni ej kan hafva färskt kött, kan ni taga någon af följande rätter, som äro utmärkt goda och närande :

Fläsk med bruna bönor och fruktsoppa. Salt oxkött med stufvad potatis eller potatispurè. Salt får- eller kalfkött med makaroner. Fläskkorf med kroppkakor.

Hufvudsaken är, att maten är väl anrättad, ej för salt, ej skämd eller vidbränd ocb med något kryddor till. En tarflig rätt, som är renligt och väl tillagad, kan blifva en läckerhet. Detta blir nu kokerskans fel eller förtjenst. Gröt och mjölk till afton kan ni hafva som en stående rätt året om. Smör är en så dyr vara, att det ej kan bestås ett landtbushålls mång» tjenare för hvarje dag och de få trösta sig med, att om de ej såsom tjenstefolk i städerna få smör hvarje dag, så få de i stället hembakadt, godt bröd af ärligt svenskt rågmjöl och sin goda oförfalskade mjölk m. fi. andra fördelar framfor stadsbor. Fru Anna.

Hushållet.

Hjelp dig sjelf! (Svar till frågan 252) Någon anvisning på en lämplig kokhjelp kan jag ej gifva eder, men deremot ett godt råd, huru ni skall kunna undvara en dylik.

Antag att eder man vid tiotiden på morgonen säger till, att tre à fyra herrar komma till middagen, som skall vara färdig klockan fyra. Då tänker

ni ut, hvad ni skall hafva, först till smörgåsbordet, sedan till middagen. Antecknar alltsammans, så att ingenting glömmes, gör så edra uppköp, hvilka ni bör kunna hinna göra på en timme.

När ni kommer hem, får jungfrun göra upp eld i spiseln och sätta på buljongen (om ni skall hafva sådan till middag), rensa fisken, tvätta potatisen, se öfver knifvar, gafflar, porslin oeh glas och plocka fram det som behöfs. Under tiden lägger ni upp smör och kallskuret till smörgåsbordet, sylter och sallader samt desert, om ni möjligen har den i ordning af syltade pä ron, marmelad eller något annat, som är lätt att taga till uti en hast! När ni gjord detta, tager ni sjelf fram de fat och karotter, som skola användas, samt visar eder tjenstflicka, på hvilket fat hon skall lägga fisken, steken, etc. Derpå går ni till dukningen, som eder tjenstflicka bör hjelpa till med, ty det är alltig nyttigt för henne. När ni dukat stora, bordet och smörgåsbordet, satt fram vinbuteljer och allt, som skall vara, kan ni egna en stund åt eder toalett. Kläd eder i håret och för öfrigt så, att ni endast har klädningen att taga på i sista stund.

Nu är ni befriad från tankarne på dukningen och toaletten samt kan ostörd egna eder åt matlagningen. Det går så bra, om ni blott tager alltsammans lugnt och med eftertanke.

När maten är färdig, fullbordar ni eder klädsel samt emottager edra gäster, och medan de äro sysselsatta vid smörgåsbordet, kan ni hinna kasta en sista öfverblick i köket samt gifvajung-frun några små rättelser och befallningar, ej förglömmandes att hon skall taga på sig rent förkläde, innan hon kommer in och passar upp. Derefter kan ni lugnt taga plats vid bordet, och servera soppan samt ej behöfva gå derifrån under hela middagen, ty allting måste ju vara i sin ordning och välgjordt, när ni sjelf' öfvervakat det. Då får ni äran af att icke allenast vara en angenäm värdinna, utan äfven en duglig husmoder.

Naturligtvis bör ni äfven i hvardagslag öfva in eder tjenstflicka att vara eder till den hjelp, jag här ofvan före-skrifvit, ty att göra det med ens på en dag går inte.

Min man bjuder ibland herrar hem till middagen, och jag lagar den sjelf i ordning med tillhjelp af min unga, oerfarna tjenstflicka på sexton, sjutton år.

Följ mitt råd för en gång, och det skall nog ej bli den sista, hoppas Fru Anna.

Efterrätter.

Prinsessbakelse. | skålp. smör tvättas; ^ skålp socker, 8 lod mandel, hälften bitter- och hälften sötmandel,

1 ägg, 1 skålp. mjöl sammanblandas väl. Signe.

Goda våfflor. 1 qvarter grädde vispas mycket väl; tag socker efter smak;

2 äggulor vispas och hällas i grädden; mjöl så mycket som behöfves; hvitan af de båda äggen slås upp till hårdt skum, som nedröres i smeten.

Signe.

Matlagning-,

Fiskpudding. Risgryn kokas mjuka i mjölk med litet smör. Uppslås för att svalna. Blandas med kokt, hackad fisk, litet peppar, salt, socker och muskotblomma samt litet mjöl, vispadt i mjölk. Gräddas i smord form ocb ätes varm med skiradt smör. Elsa.

Lättgjord korfkaka. | liter goda korngryn kokas i 3 liter mjölk. Uppblandas med fint skuren talg, hvaruti förut blifvit fräst en rödlök. Kryddas med peppar, salt, mej ram och sirap efter smak. Russin iläggas efter behag. Sammanröres väl och slås i smord form eller stekpanna och gräddas väl. Ätes varm med smält smör. Elsa.

Hvarj ehanda.

Billig prydnad till att lägga mellan innanfönsterna. Man samlar tillhopa ållon, nypon, eklöf, törnros- och päronblad, sätter en panna med harts öfver elden oeh när den kokar doppas de uppräknade ingredienserna deruti. De bli då styfva och blanka, samt ta sig särdeles prydligt ut på mossa.

Elisabeth.

Stämplade frimärken böra hopsamlas och öfversändas till Eugeniahemmet. Derifrån försäljas de till frimärksam-lare (i Tyskland tror jag) och bereda derigenom en inkomst. Frimärket med det papper, hvarpå det är fastlim-madt, bör bortklippas, så att t. o. m. de små uddarne äro qvar. Pa. franko-kuverter klippes stämpeln jemte så mycket af papperet att det bildar en qvadrat och att hela poststämpeln med ortnamn och dato är fullt bevarad. Brefkort insändas antingen hela eller ock lika behandlade som frankokuver-ter. Tjenste- och teerafrimärken äro i högre värde än de vanliga och lära äfven i Sverige betalas rätt högt.

Frågor.

N:r 261. "Frågas, om någon vet något medel att fa bort lukt ur tia'? Vi ha nattduks-

bord med skåp inunder, och i dessa luktade det redan frän början, då borden voro nya, så förfärligt illa af träet, och lukten har ännu ej gifvit sig, inte ens i det ena af borden, hvilket mycket begagnats för sitt ändamål.

Kan det vara af polityren, men det är endast utanpå. Skåpen äro af furu med val-nötsfanér. Teodolinda Persson.

N:r 262. 1) Hur knytet hörn till spetsar af ület-guipyre? Mycket tacksam om någon vill vara af godheten och gifva mig ett godt råd ocb snart. Nea.

2) Hur får man ület-guipyre så styft som det köpta af samma arbete. Nea.

N:r 263. Frågas om någon aflduns läsarinnor godhetsfullt skulle vilja beskrifva s. k. Våffelmönster till tUckväfnad. Tacksam derför vore Beda.

N:r 264. »Frågas om någon af Iduns läsarinnor kan upplysa om oxelbär, hvilka merendels innehålla mask i fröhuset, äro skadliga för helsan. Julia.

N:r 265. Som jag af en väninna, som innehar en hattaffar, fått löfte att till julen in-lemna handarbeten till försäljning, ville jag hiirmed bedja nägon, som ömmar för den behöfvande, gifva mig beskrifning pä några billiga och trefliga arbeten, som ej taga allt för lång tid till utförande och ej allt för dyrbar materiel. — Oändligt tacksam förblir — ia.

N:r 267. Kan någon af Iduns läsarinnor gifva undertecknad beskrifning på, hur god svartsoppa tillagas. Blifvande husmoder.

Svar.

N:r 212. De svenska namnen på många växter äro mycket vexlande, så att af desamma är svårt att veta, hvilken åsyftas.

Menar Ni med lagermyrten Eugenia Ugni, en buskartad, växt, med läderaitade, ofvan mörk-, under hvitgrüna blad, snarlika dem hos grofbladiga myrtnar och ljust löda eller nästan hvita blommor?

Denna tillbör myrtenväxternas familj och plägar stundom benämnas lagermyrten.

Den ptanteras i lös, god jord, t. ex. lika delar löf- ljung- och god trädgårdsjord med tillblandning af något sand ocli krossadt träkol (sand ocb träkol böra gerna ingå som beståndsdelar i hvarje jordblandning till krukväxter). Under sommaren ställes den på en för det starkaste solljuset skyddad plats i det tria och vattnas riktigt. I början at' september, eller så snart frost kan befaras, inflyttas den. Öfvervinnas bäst i en lokal med 5—10° C. och vattnas sparsamt, alldenstund den då är i hvila. Genom beskärning, innan den börjat växa om våren, danas lummiga exemplar.

2:o. Skaffa Eder första häftet af Handbok i SvenslM Trädgårdsskötseln af direktör Lindgren. Priset är 1: 50. 1 delta finnes tillför-liiliga råd i berörda hänsende. Att i Idun ge gagnande råd i ämnet torde inkräkta allt för mycket pä utrymmet. Muntliga råd af erfaren trädgårdsodlare torde derjemte vara nödiga, ty bankskötsel är ej det enklaste.

3:0. Krukrosor fås billigt från direktör Jensen, Helsingborg, Göteborgs Trädgårdsförening m. 11. ställen. Är ej fråga om något, större antal, är nog bäst att köpa dem på närmare ball, äfven om de skulle blifva något dyrare i inköp, hvilket torde uppvägas af besparade fraktkostnader. Om deras öfvervintring, finnes afhandladt på annat ställe i tidningen.

4:o. Hvar dylika blomsterställ finnas att köpa, torde någon annan af Iduns prenumeranter kunna upplysa om. Säkert kunna de större frö- och växlhandlarne, åtminstone i Stockholm, anskaffa sådana.

Bland det fatal växter, som torde lämpa sig för dylik plats, kunna rekommenderas: Ara-lia Siebaldi (japonica) och Aspidistra elatior, utmärkt vackra, i all synnerhet den först-nämde. Under vintern kunna tör samma ändamål äfven användas Aucuba japonica, Aga-

380