Idun: 1889

nrted launs expedition är förenad Iduns uträttnlngsbyrà, hvilken gratis l r*\ 1 I hl till billigaste pris och pä bästa sätt utför alla möjliga uppdrag till tjenst verkställer alla uppköp åt iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt I LJ U IN för Iduns ärade läsarinnor.

blottade all den lumpenhet, som doldes under den granna ytan. Hon hade en gång hoppats att kunna utsträcka sin herskarspira •äfven öfver dottern svägerska, men den unga damen hade, visserligen vördnadsfullt, men alldeles bestämdt afböjt hvarje närmande. Den stackars frun hade ingen tur med de oböjliga syskonen Hiinter. Oeh icke heller fick hon visa humör. Genom sin rikedom och framför allt sitt giftermål med en af landets första ädlingar intog Gunilla en allt för framskjuten ställning, att den fåfänga frun skulle hafva råd att göra sig ovän med henne. Tantskapet med en dam, som var en sjelfskrifven och, genom mannens oberoende position, till och med en firad gäst inom den högsta societeten, fick ej åsidosättas för småsaker. Yi känna den värda fruns förmåga att kunna underordna småförargelser, då det gälde något, som hon ansåg vigtigare. Tänk, hvilken njutning att, sedan hon en morgon i Dagens Nyheter under titeln »Fashionables news» läst om det friherrliga parets ankomst till hufvudstaden, och hvilka fester de möjligen skulle bevista, gå på visiter och händelsevis hafva med sig ett nummer af den dyrbara tidningen och lika händelsevis draga upp den med näsduken och så utropa: »kors, jag

fick tidningen, just som jag gick ut. Hvad kan det stå for nytt, i den?» Och så få syn på notisen oeh i glad intresserad ton fortsätta: »nej, är den kära Gunilla i staden? Nå, då får jag direkt lof att gå upp och helsa på den snälla ungen. Hon bor alltid hos min dotter, när hon är här», och så lemna sina dvra väninnor, gröngula af afund. Nej, icke ens dessa kritiska förhållanden inom dotterns hem finge hafva någon betydelse härvidlag. Ett stillestånd måste ingås under friherrinnans besök — oeh så vände hon sig mot dottern. (Forts.)

Med dagens nummer af Idun följer som bihang ett cirkulär om ett nytt botemedel för reumatism, benämdt E. W. Grönbergs reumatiska essens. Intyg om essensens nytta läsas i cirkuläret från såväl läkare som andra personer med aktad samhälsställning i Finland. Iduns läkare, hos hvilken vi förfrågat oss om saken, anser ock, att essensen nog kan vara nyttig, för så vidt den i bruksanvisningen föreskrifna sjukbehandlingen ordentligt följes. Några skadliga beståndsdelar innehåller den ej.

Redaktionen.

Från Iduns läsekrets.

Härmed ett tack för den upplysning, ni för någon tid sedan gaf om de nu så moderna sköldpadd»här-kammarne. Nära ett år hade jag haft en ovanligt vacker sådan (köpt just i Köpenhamn) och beslöt strax att vid lampan försöka, om den var eldfängd. Granska häpen blef jag, då den fattade eld med det samma och brann med stor låga och tjock rök under den skarpaste kamferlukt. Min glädje, öfver att ingen olycka skett förr, öfvervägde förlusten af min vackra hårprydnad. En skarp hufvudvärk, som jag länge haft, misstänker jag ha med kammen att skaffa, men denna misstanke är kanske öfverdrifven, då kamfer ju är helsosam. Hos flere väninnor har jag gjort kamexperiment med samma resultat, och alla äro vi tacksamma för påpekandet.

Prenumerant i Helsingborg.

Ett innerligt, hjertligt tack

frambäres härmed till fru Mathilda Langlet för »Några ord om lyckliga äktenskap» af ett par under flere års lust och nöd profvade, men ändock fullkomligt lyckliga äkta makar.

Sen till, ärade läsarinnor, att Idun finnes hos alla edra bekanta!

Bostaden.

Bepröfvadt medel mot väggohyra. En

jumfru sprit, en dito terpentinolja, 12 lod kamfert, anisolja för 12 öre. Detta slås på en butelj, omskakas ofta, tills kamferten löst sig. Möbeln i fråga bestrykes i alla springor och fogar med denna blandning medels en pensel eller ijäder. Verte.

Gasvatten, som kan erhållas vid gasverken, är ett osvikligt medel mot väggohyra, möbeln bör naturligtvis utflyttas. M. L.

Fotogén- och andra lampors behandling. 1. För att liindra lampoljans utsipprande kring oljehuset tages en af ljusvekegarn eller annat mjukt garn förfärdigad fläta och lägges utomkring oljehuset, nedom skrufven, hvarmed lampveken regleras. Gynsamt resultat har häraf erhållits.

2. En lampa släckes lätt, genom att man nedifrån söker blåsa ut densamma, sedan veken först något ned-skrufvats. I brist af s. k. lampsläc-kare är ju detta sätt lämpligt.

3. Försigtighet vid påtändning erfordras i högre grad, om pappersskärmar, rosor och dylikt äro anbringade å lampan. Bäst är att borttaga sådana under tändningen.

4. Blott småningom bör lampveken uppskrufvas, hvarförutan ett vederstyggligt lampos lätteligen uppstår, men ej snart försvinner. Under bränningen växer nämligen lågan af sig sjelf i förvånande och stundom olycksbringande grad.

5. Vid påfyllning af gaslampan bör iakttagas, att blott ett ringa mått af olja behöfves. Om den ymnigt fylles, händer lätt att lampan blossar upp och står i ljusan låga, särdeles om den ej blifvit omsorgsfullt afputsad och väl torkad efter påfyllningen.

Till prydnad på väggar kan med fördel användas uppspända fogelstjertar (kalkon, tjäder, orre). De se ut som solfjädrar, och äro isynnerhet bra att skyla fula väggar med. På stubbar af björk och gran finner man ofta stora trädsvampar. Om desse torkas på något luftigt ställe, kau man sedan fastspika dem på väggen till vackra och ändamålsenliga små hyllor.

Handarbeten.

Starka och vackra strumphälar hoptagas på följande sätt: sedan man stickat, så långt hälen bör vara, stickas 6 maskor, de 2 följande tagas i hop, de 2 sista maskorna på stickan tagas också i hop. På nästa sticka hoptagas de 2 första, så stickas, tills 8 maskor äro qvar, de 2 första af dem hoptages. — Hoptagningen sker endast i det räta hvarfvet. — Sedan man på samma sätt tagit i hop, tills sex maskor äro qvar på hvar sticka, vändes stickningen, och hälen hopstickas på afvigsidan sä, att alla maskorna komma på en sticka. Dessa hoptagas, att 1 maska blir qvar. Hälen är då färdig.

Trefliga schalar kunna stickas med hvarannan maska afvig, hvarannan rät.

1 nästa hvarf stickas den afviga maskan öfver den räta, så att de komma i zigzag öfver hvarandra.

Fönsterträdg-ården.

Blommor i rum trifvas bra, om de någon gång vattnas med svagt tvålvatten.

Murgrönor växa bättre, om man i stället för att vattna dem lägger på litet snö hvarje dag.

Tvätten.

I 18 kannor, nära till kokning varmt vatten vispas (om man vill, medan grytan står öfver elden) 2 skåilp. såpa,

2 matskedar ammoniak och 1 matsked terpentin, men det får ej koka. Nu har man i ordning en så ell. balja, hvari alla hvita kläder läggas utbredda; vattnet hälles öfver dem, och baljan öfvertäckes. Sedan kläderna stått på detta sätt 2 à 3 timmar, gnuggas de i vattnet, tills de blifva rena. Derefter läggas de på bykkaret som vanligt med tvättkläder.

Efterrätter.

Ärrakspudding. 1 stop gräddmjölk uppkokas med litet socker — 12 lod stärkelse (Colmans) upplöses i \ qvarter mjölk. Denna blandning vispas i mjölken och får koka en stund under ständig vispning. Nu ihälles 1 \ jumfru arrak. Massan upphälles i våta formar. Då den kallnat, uppstjelpes puddingen och serveras med brynt sockersås.

Matlag-ning".

Sillpudding. Salt sill urvattnas. Half-kokt potatis skäres i tunna jemna skifvor. En form smörjes med smör, ett hvarf potasskifvor lägges i botten, derefter några sillbitar, så ett hvarf skifvor o. s. v., tills man får formen så full man önskar. Några smörbitar stickas ned här och der vid öfversta hvarfvet, hvilket bör vara potatisskifvor. Tvänne hela ägg vispas med ett par matskedar mjölk och en nypa mjöl och slås derefter i formen, som sedan insättes

1 varm ugn, och brukar den vara färdig om en timme. Smält smör till sås.

Ägg bor alltid i rymligt kärl med riklig vattenmängd kokas öfver frisk eld, ty annars blifva de lätt ojemt kokta. Dessutom vållas större tidsutdrägt, enär vattnet för mycket afkyles vid äggens iläggande och derigenom ej så hastigt åter kommer i kokning. Vid löskokning af ägg kunna de i kallt vatten sättas öjver frisk eld; när vattnet kokar äro äggen genast färdiga att servera.

Bakning.

Gräddbakelser. 1 qvarter grädde vispas till hårdt skum tillsammans med

2 skedblad socker; derefter iröras 5 äggulor, en i sender, samt 5 till hårdt skum vispade hvitor, ett qvarter hvetemjöl , blandadt med 1 tesked jästpulver. Bakas i form. Ej för stark ugnsvärme. Signe.

Billiga kakor. 3 ägg, \ lod bittermandel, 12 lod socker, 24 lod hvetemjöl, en dryg tesked hjorthornsalt. Uttagas med hvad mått som helst.

Signe.

Berlinerbröd. 1 jumfru skiradt smör, 1 dito grädde, \ skålp. socker, 4 ägg, \ skålp. hvetemjöl 8 il 10 lod sötmandel. Signe.

Toaletten.

Då håret faller af, användes en dekokt af : en hand kardborrerötter (Lappa major) och stop vatten, som kokas, tills 1 qvarter är igen. Rötterna frånsilas, då det kallnat, och hufvudet bestrykes ett par gånger dagl. med vätskan.

Att rengöra håret. Upplös en liten

bit soda i varmt vatten och tvätta hufvudet dermed. Kamma sedan håret väl med finkam, så att allt mjell och dam kommer bort, och ingnid sedan hufvudsvålen med någon hårolja eller pomada. Nyttja ej annars pomada eller dylikt.

Huskurer.

Mot bränn- och kylskador användes kalkvatten. Proportion: 8 matskedar gråkalk och 2,e liter (1 kanna) kallt vatten uppslammas väl. Bränn- ell. kylskadan betäckes med i detta vatten blötta linnelappar, som ständigt hållas våta. Vid svår värk användes stundtals is utanpå omslaget. Medlet ofelbart äfven i svårare fall.

Hvarjehanda.

Att rengöra gipsbilder m. m. Gipsen rentvättas med vatten och, sedan den torkat, bestrykes den flere gånger med en blandning af finslammad krita och vatten.

Att skilja emellan naturligt och konstgjordt smör. Om man stryker ett knifs-blad öfver det konstgjorda smöret, ef-terlemnar det en hvit rand, men om samma experiment göres på det naturliga smöret förändrar det ej färg. I förra falle framtränga också vattendroppar efter knifsbladet, hvilket deremot icke inträffar i det senare.

Renadt svinister. (Svar t. frågan 248.) Färskt svinister skäres i tärningar samt lägges i vatten ett par dar, under hvilken tid vattnet emellanåt ombytes. Derpå afhäller man vattnet och låter det i jerngryta koka en god stund, skirar det derpå igenom ett durkslag, hvari man lagt litet blånor, samt lägger litet groft salt i kärlet, der det skall förvaras. Tärningarna man frånskirat äro goda att lägga i grynkorf, om de hackas väl. • Siri.

Att luta fisk. Sedan 10 skålp. risk (gråsej, rotskär) legat i vatten några dagar, aftages skinnet. I så mycket vatten, att det står öfver fisken, upplöses en ask koncentrerad såplut, och fisken ilägges. Då den är utsväld, tages fisken upp ur luten och vattenläg-ges som vanligt. Såplut i fast form fås i askar från fabriken Kronan, Frän-sta. Askarne äro billiga.

380