Sida 227
Illinois 2. En af Nord-Amerikas förenta 'stater
mörkare än de öfres och icke underkastad någon förändring efter årstiden. Dit räknas sex arter från Europa, Asien och Nord-Amerika. I allmänhet äro dessa djur något undersätsigare än vesslorna, särdeles rofgiriga, viga, snabba och lifliga samt mera vatten- än landdjur. Jfr Illern.
C. R. S.*
Illiberal (lat. illiberalis), frihetsfientlig, trångbröstad, småaktig, snål. Motsats Liberal. -- Subst. Illiberalitet.
Illiberris, Illiberri (kelt., "ny stad"). Se Elne.
Illicium L., bot., växtsläkte af fam. Magnoliaceæ med 7 arter. Arterna äro ständigt gröna träd med glatta blad; frukten är sammansatt af enfröiga baljkapslar. Den mogna frukten af Illicium verum Hook. (I. anisatum L.) i Syd-Kina utgör drogen och kryddan stjärnanis, hvaraf anisett beredes. Mycket liknande, men giftiga frukter, sikkimi, har I. religiosum Sieb. et Zucc., som i Japan odlas omkring templen och hvars bark användes till rökelse. I. floridanum Ellis i södra atlantiska Nord-Amerika, giftlager, har giftiga blad. Se vidare Stjärnanis.
G. L--m.
Illiger, Johann Karl Wilhelm, tysk zoolog, f. 1775, d. 1815 som professor och direktör vid zoologiska museum i Berlin. Skrifter: Verzeichniss der käfer Preussens (1798), Oliviers "Entomologie" (med tillägg; 12 bd, 1800), Magazin für insektenkunde (1802--07), Prodromus systematis mammalium et avium (1811) m. fl.
Illimani [iljima'ni], berg på Andernas östra kedja i sydamerikanska republiken Bolivia under 16° 33' s. br., 41 km. s. ö. om La Paz, med tre af evig snö täckta toppar: Condor blanc (6,405 m.), Pic Paris och Atchoccpaya.
J. F. N.
Illimiterad (af lat. nekande in och limitare, begränsa), obegränsad, oinskränkt.
Illinois [ilinåi'(ṡ)]. 1. Flod i Nord-Amerikas förenta stater, hufvudflod i den efter densamma uppkallade staten, uppstår 72 km. s. v. om Chicago genom föreningen af Kankakee från Indiana och Des Plaines från Wisconsin samt mynnar ut i Mississippi 45 km. ofvanför S:t Louis efter ett lopp af omkr. 410 km. Den är djup och bred, har ringa fall och vidgar sig här och där till sjöar, bl. a. Peoria-sjön. I sitt nedre lopp är I. kanaliserad till 2,5 m. djup och segelbar till Lasalle, hvarifrån Illinois--Michigan-kanalen, som börjar något längre ned, vid Peru, leder till Chicago. Kanalen, som har en längd af 154 km., gräfdes på 1840-talet, men utvidgades 1866--70. -- 2. En af Nord-Amerikas förenta stater, gränsar i n. till Wisconsin, i ö. till sjön Michigan och Indiana, i s. till Kentucki och i v. till Missouri och lowa. 146,756 kvkm. ( = Götaland, Närke, Värmland och Dalarna). Mississippi bildar hela västra gränsen och förenar sig vid statens sydspets med Ohio, hvilken skiljer I. från Kentucki. Den viktigaste bifloden till den förstnämnda är Illinois, som flyter midt igenom staten, och Ohio upptager Wabash, som bildar en del af den östra gränsen. I. är ett nästan fullkomligt slättland; endast i n. v. (i blydistriktet) förekomma några kullar, och i s., vid Mississippi och Illinois afbrytes enformigheten af s. k. bluffs (se d. o.). Största delen af landet består af prärier, med utomordentligt bördig jord, där plogen på hundratals kilometer ej träffar en enda sten. På många ställen är myllan
så tunn, att skogsväxt är omöjlig; särskildt är detta fallet i den 134 km. långa och 7 km. breda s. k. American bottom mellan Mississippi och bluffs, på andra ställen når den fruktbara svarta jorden ett djup af 8 m. En stor del af prärierna är ännu upplåten till gräsväxt. Staten har dock ganska mycket skog, bestående af ek, valnöt, hickory, ask, alm och sockerlönn, ehuru många trakter äro fullkomligt skoglösa. Klimatet är icke angenämt, om än icke osundt. Somrarna äro ovanligt heta, vintrarna ganska kalla. Vegetationen börjar i april, och första frosten inträder i september. Svåra vinterstormar, blizzards (se d. o.), äro vanliga, liksom under våren tornados. I floddalarna härja febrar. Befolkningen, som 1800 utgjorde 2,458 pers., 1850 851,470 och 1900 4,821,550, beräknades 1906 till 5,418,670 eller 37 på 1 kvkm. Med hänsyn till folkmängdens storlek intager I. tredje och med afseende på folkmängdstäthet tionde rummet bland unionens stater. 1900 voro 85,078 negrer och mulatter, 1,583 asiater och blott 16 indianer. I utlandet voro 966,747 födda, hvaraf 332,169 i Tyskland och 99,147 i Sverige (med 200,032 afkomlingar i första led). Öfver 25,000 inv. hade 1907 tio städer, af hvilka Chicago är den största, med en beräknad folkmängd 1907 af 2,367,000 pers. Folkundervisningen är kostnadsfri och obligatorisk för barn från 7 till 14 år. Jämte folkskolor (med 25,740 lärare 1907) funnos s. å. 6 offentliga och 5 privata normalskolor samt 25 colleges och universitet, bland hvilka må nämnas Augustana coll. i Rock Island och statsuniversitetet i Urbana. -- Hufvudnäringarna äro jordbruk och boskapsskötsel. 1900 funnos 264,151 farmer med en egovidd af 13,1 mill. har (däraf 11 mill. har "improved" mark). De förnämsta sädesslagen äro majs (298,6 mill. bushels 1908), hvete (30 mill. bushels) och hafre (94,3 mill.). Jämförelsevis stor är produktionen af mjölk och mejerialster. I fråga om bergsbruk har I. ryckt upp bland de främsta staterna i unionen. Dess södra del tillhör Nord-Amerikas stora centrala kolfält, och dess kolproduktion (1907 51 mill. ton) öfverträffas endast af Pennsylvanias. Blygrufvor finnas i nordvästra I. vid Galena, kalksten i mäktiga lager vid Chicago, saltkällor i s. ö. Samtliga tillgodogjorda bergverksprodukter (inberäknadt tackjärn för 52 mill. doll.) hade 1907 ett värde af 145,7 mill. doll. Industrien har i följd af tillgången på stenkol och de utmärkta trafikförhållandena en framskjuten ställning, och I. intager härutinnan tredje platsen (efter New York och Pennsylvania) bland staterna. 1905 funnos 14,921 industriella verk med 433,960 arbetare och ett produktionsvärde af 1,410 mill. doll.; största värdet lämna slakterier (317 mill.), järn- och stålverk (87), mek. verkstäder (80), brännerier och bryggerier (78), tillverkning af järnvägsvagnar (56,5 mill. doll.) o. s. v. Handeln befordras genom Michigansjön och de stora floderna och kanalerna (170 km.) samt genom ett järnvägsnät, som 1907 var 19,500 km., utom 4,500 km. elektriska banor. På Michigansjön går en stor flotta, transporterande malm, spannmål och andra produkter mellan hamnarna. Den nuv. konstitutionen är af 1870. Den verkställande makten utöfvas af en på fyra år vald guvernör och öfriga statsämbetsmän. Den lagstiftande makten tillkommer en senat af 51 medlemmar, hvilka väljas för fyra år, och ett representanthus
Källa: Project Runeberg ·
