Sida 235
Sordavala
425
Sorbos-Sordavala
426
boktryckeriet i Paris (1470). Dess rykte spred sig snart öfver hela Europa, och då Parisuniversitetets teol. doktorer och professorer under en följd af år hufvudsakligen utgingo från S., öfverflyttades kommunitetets namn på hela den teologiska fakulteten. I de religiösa striderna togo dess medlemmar liflig del. Kämpande för den gallikanska kyrkans privilegier, uppträdde de såväl mot jesuiterna som mot reformationen, men deras pedantiska fördömelselust gentemot 1700-talets filosofer förstörde fakultetens anseende och framkallade dess upphäfvande genom ett af Ludvig XYI utfärdadt dekret (1792). S. återupprättades 1808 och har sedan 1821 varit Parisuniversitetets centrum med de tre ofvannämnda fakulteterna. Dess storartade byggnad, grundlagd redan på 1200-talet, sedan efter ritningar af Lemercier ombyggd af Kichelieu (1626-53) och 1852 öfverlämnad i staden Paris' ego, är belägen i Quartier latin (se kartan till art. Paris, inre staden) och utgöres numera af en på en yta af 21,000 kvm. i fyrkant uppförd komplex, fullbordad 1901, hvars ena fasad prydes af ett kapell (uppfördt 1635-53) med kupol (se fig. 25 å pl. Y till art. Paris) och den andra af en monumental byggnad, som, börjad 1884, invigdes 1889. Ombyggnadsarbetet leddes af H. P. Nénot, och "det nya S." är rikt smyckadt med konstverk af Dagnan-Bouveret, Puvis de Chavannes m. fl. Universitetsbiblioteket öfverflyttades redan 1823 till S. - Jfr A. Franklin, "La Sorbonne, ses origines..." (1875), A. Gréard, "Nos adieux ä la vieille Sorbonne" (1893), och H. P. Nénot, "Mo-nographie de la nouvelle S." (1903). S:s diploma-tariska historia ingår i det af F. H. S. Denifle och E. Chatelain utgifna "Chartularium universitatis Parisiensis" (4 dlr, 1889-97), omfattande tiden 1200-1452, och dess komplement "Auctarium chartularii univ. Parisiensis" (d. l-2, 1894-97), omfattande tiden 1333-1466. (B-G.)
Sorbos [sårbås], kem., sockerart, C6H1206, som i mindre mängd, jämte motsvarande sexvärdiga alkohol, C6H1406, sorbit (se d. o.), förekommer i rönnbär. Den är stereoisomer med fruktsocker (fruktos) och liksom denna en ketos (se d. o.) samt vänstervridande. K- A. V~S-
So'rbusL., bot. Se O x el s lak t et och Rönn.
Sorby [så'bi], Henry Clifton, engelsk naturforskare, f. 10 maj 1826 i Woodbourne nära Sheffield, d. 9 mars 1908 i Sheffield, egnade sig uteslutande åt vetenskapliga forskningar, grundlade den mikroskopiska undersökningen af mineral och bergarter, införde spektralanalysens användning på mikroskopiska föremål samt konstruerade ett spektroskop för undersökning af färgade fluida. A. Hng.
Sordame'nte [sår-], it. Se Sordo.
Sordavala [så'r-; fi. So'rtavala]. 1. Domsaga i Viborgs län, Finland, under Yiborgs hofrätt, består af 3 tingslag och omfattar Uukuniemi och Ruskeala socknar samt Leppälaks forna kapell i Soanlaks socken äfvensom Sordavala landsförsamling. Areal omkr. 1,800 kvkm. Omkr. 35,000 inv. (1914). -
2. Härad i nämnda län, med samma område som domsagan och fördeladt i 3 länsmansdistrikt. -
3. Stad i nämnda län, belägen på båda sidorna af en från norra Ladoga inskjutande vik. Den anlades 1643 och erhöll fundationsbref 1646.
Under 1600-talet dref staden betydande tullfri handel på det öfriga Finland och Stockholm med spannmål, tobak och viktualier. 1705 förstördes den af ryssarna och har sedan ej återvunnit samma välstånd som förut. Ännu är den likväl en hufvudort för handeln på norra Ladoga. 3,382 inv. (1914), till större delen finsktalande, taxerade för en inkomst af tillsammans 2,526,000 mark, hvaraf för näring och yrke 760,400 mark. Handlande funnos 43. Utgifterna uppgingo 1912 till omkr. 257,000 mark; skulderna voro vid utgången af 1910 307,500 mark. I staden finnas ett finskt statens reallyceum, en finsk statens flickskola med en finsk privat fortbildningsklass, en finsk af staten subventionerad handelsskola och handelsbi-trädesskola, en finsk lägre handtverksskola samt en slöjdskola för kvinnor. Staden har äfven ett histo-risk-etnografiskt museum, bankkontor m. m. Invid staden ligger Kymölä (1. Sordavala) finska folkskol-
Fig. J. Sordavalas vapen
Fig. 2. Situationsplan af Sordavala. 1. Luthersk kyrka. - 2. Grekisk-katolsk kyrka. - 3. Stadshus. - 4. Societetshus. - 5. Postkontor. - 6. Telegrafstation. - 7. Järnvägsstation. - 8. Museum. - 9. Salutorg. - 10. Kasern.
lärar- och lärarinneseminarium, grundlagdt 1880. Med S:s landsförsamling utgör staden ett imperiellt pastorat af l:a kl. under Nyslotts stift. Landsförsamlingen hör judiciellt och administrativt till
Källa: Project Runeberg ·
