Sida 329
Specificum
Speciell-Speclficum
608
Speciell. Se Special. - Speciell geografi. Se G e o gr a f i, sp. 964. - Speciell juridik. Se Rättsvetenskap, sp. 118. -. Speciell korsning, veter. Se Korsning 2 - Speciell patologi. Se Medicin, sp. 1425. - Speciell rekognoscering, krigsv. Se Rekognoscering, sp. 1806. - Speciell terapi. Se Medicin, sp. 1425. - Speciell testamentsta-g a r e, jur. Se Arfvinge.
Speciell etik, den del af etiken (se d. o.), som handlar om sedligheten i dess förhållande till olika former af material, till skillnad från den allmänna etiken, som handlar om det i sedligheten alltid lika och gemensamma. &-e.
Speciell privaträtt, jur., i Sverige beteckning för den del af rättssystemet, som af ser regleringen af de enskildes närings- och yrkesverksamhet, så-vidt densamma föranleder uppkomst af särskilda privaträttsliga förhållanden (se Privaträtt), hvaremot de politirättsliga förhållandena falla inom förvaltningsrätten. I utländsk doktrin åter behandlas vissa delar af den speciella privaträtten som fristående discipliner, enkannerligen såsom handels-, växel- och sjörätt, och öfriga delar tillhöra antingen den allmänna nationella privaträtten eller behandlas i samband med de politirättsliga förhållandena inom förvaltningsrätten, som i följd häraf får en delvis annan karaktär än i svensk doktrin, där den alldeles bortser från de privaträttsliga momenten och sålunda helt faller inom den s. k. offentliga rätten. Den speciella privaträtten såsom näringsrätt brukar delas i landtmanna- och stadsmannanäringarnas rätt, af hvilka den förra innesluter bl. a. den för Sverige synnerligen viktiga och omfattande skiftes-, vatten-, skogs- och grufrätten, hvarjämte till speciell privaträtt räknas äfven försäkrings-, bank- och industrirätt, s. k. immateriell eganderätt m. m., under det att handelsrätten är delad mellan den allmänna privat-eller civilrätten och den speciella privaträtten. RM.
Specieriksdaler. Se S p e c i e.
Species, lat., art, sort. l Aritm., räknesätt. Om quattuor species se Q u a 11 u o r. .-- 2. Bot., zool., underafdelning af genus. Se Art. - 3. Farm. med., kryddor, till små fragment eller groft pulver genom skärning, raspning eller stötning sönderdelade växtdroger. Species kunna bestå af en enda drog; oftast utgöra de dock en blandning af flera sådana, ibland med tillsats af salter eller andra preparat. De användas mest till beredning af infusioner eller teer för in- eller utvärtes bruk, mera sällan till grötar eller fuktiga omslag. Förr användes species ofta till "torra omslag" (fomenta sicca) eller till att, insydda i påsar af tyll, bäras inpå kroppen öfver hjärttrakten, i "maggropen" -o. d.; dylika "kryddpåsar" användas ännu af diverse kvacksalfvare. F. ö. märkes, att under en viss farmaceutisk benämning under olika tider och i skilda länder ofta gått mycket varierande blandningar. I Sv. farmakopén finnas upptagna: beska kryddor, species ad infusum amarum, äfven kallade Böckers beska te (se Te); bröstkryddor, sp. ad infusum pectorale, som bestå af stjärnanis, lakritsrot, fläderblom, altearot och isop (kungsljus, flores Verbasci, äro numera uteslutna ur bröstkryddorna likasom ur farmako-
pén), samt rökkryddor mot astma, sp. contra asthma (äfven sp. antiasthmaticce), af lobe-liaört, stramoniumblad, socker och kaliumnitrat. Vidare må bland kända slag af species nämnas sp. ad decoctum lignorum 1. sp. lignorum, som bestå af guajakved, ononisrot, lakritsrot och sassa-frasved; i andra kompositioner med samma namn ingå äfven kardborr-rot, sarsaparillrot, rödt sandelträ, enved m. m.; svettoch urindrifvande medel, sp. ad longam vitam, äfven kallade schwedische kräuter, af aloe, lärkträds-svamp, rabarberrot, zedoariarot, gentianarot, galgorot, myrra, "teriakmos" och saffran, macereras med brännvin och ges invärtes som "magstärkande" och afrörande medel. - Om sp. amarc? Hjcernei se Hjärnes testamente. - Sp. aromaticce 1. sp. pro Gucupha, af lavendelblom, pepparmynta, backtimjan (af Thymus serpyllum L.), romersk timjan (her~ba Thymi af Th. vulgaris L.), kryddnejlikor och kubeber. (Cucupha är ett från kaldeiskan härledt ord, som betyder "krydd-mössa", d. v. s. ett omslag med kryddor om hufvudet.) - Sp. demulcentes 1. emollientes, äfven sp. ad cataplasma (kryddor till deg), af alteablad. malvablad, melilotusblad, kamomill och linfrö. Se Emollientia. - Sp. diureticce, af libsticke-rot, ononisrot, lakritsrot och enbär, till urindrifvande te. - Sp. laxantes, (kryddor till) S:t Ger-mainte, många olika kompositioner, ungefär lika med lakritspulver (se d. o.). - Sp. pro vaporibus chlori. Se K l o r r ö k n i n g. - Sp. re solventes, fördelande kryddor, af citronmeliss, vildmejram (af Origanum vulgäre L.), kamomill, lavendelblom och fläderblom, utvärtes till torra eller, i form af te, till fuktiga omslag. Se Fördelande medel. - 4. Myntv. Se Sp ecie. 3. C. G. S.
Speciesdukat, dansktmynt. SeDukat, sp. 1042.
Spe'cies fa'cti, lat., jur., framställning af de tilldragelser, hvarpå ett mål är grundadt.
Speciesköp, jur., köp af individuellt bestämdt löst gods. Motsatsen är leveransaftal (se d. o.). Jfr Köp, sp. 649.
Specificätio, jur. Se Specifikation 2.
Specificera (fr. spécifier, af lat. speciälis, särskild, och fa'cere, göra), i detalj uppräkna eller bestämma, noga ange.
Speci'ficum (af lat. specifficus, särskild, artskil-jande) 1. Specifikt läkemedel, medicin, som man förr ansåg verka uteslutande på något visst sjukt organ. Numera vet man, att läkemedlen i regel icke verka så ensidigt, utan utöfva inflytande på flera organ, ej sällan på kroppen i dess helhet, om än ofta starkare på vissa delar äri på andra. Med ett specificum i vår tids mening åsyftas ett läkemedel, som på ett alldeles särskildt kraftigt sätt påverkar en viss sjukdom eller ett visst symtom vid en särskild sjukdom, men ej har på långt när så god effekt vid en annan sjukdom eller mot ett liknande symtom vid någon annan sjukdom. Som specifica beteckna vi t. ex. kvick-silfver vid syfilis eller kinin vid akut malaria (frossa). Dessa medel angripa de nämnda sjukdomarnas lefvande smittämnen, framkalla alltså en invärtes antiseptik. Kvicksilfver verkar ej alls vid tuberkulos eller spetälska såsom vid syfilis, kinin ej vid nervfeber eller lunginflammation som
Källa: Project Runeberg ·
