Sida 58
51
varo förutsätta så pass milda klimatiska förhållanden, att dessa tydligen måste hafva medfört en högst betydlig minskning af isens område.
Bland de tidigaste fynden af interglaeiala lager voro de, som gjordes i Schweiz, där mellan tvenne moränbäddar på flera ställen träffades torflager, som genom trycket af den ofvanliggande moränen och af den is, hvilken aflagrat denna, blifvit förvandlade till en kolartad massa eller så kalladt skifferkol. Häri förekomma talrika lämningar af växter, som fordra ett tempereradt klimat. Liknande interglaeiala lager hafva sedan dess iakttagits på enj stor mängd nya fyndorter i Alpernas omnejd. Flerestädes har man i samma lager funnit rester af olika slags djur, bland hvilka här blott må framhållas den ullhåriga noshörningen och den bekanta, väldiga mammuten, som utmärkte sig från de nutida elefanterna särskildt genom sina ofantliga betar och sin långraggiga hårbeklädnad.
Af båda de nämnda arterna hafva lämningar träffats på talrika ställen äfven i andra länders interglaeiala lager, där de ofta hittas tillsammans med rester efter den irländska jättehjorten, den vilda hästen, myskoxen och talrika andra former.
Enär mammuten synbarligen i mellersta Europa varit allmännast under den mest utpräglade interglacialtiden men aldrig med säkerhet träffats i lager, som äro yngre än den sista nedisningen, är det ganska antagligt, att äfven de fåtaliga mammutfynden från Skandinavien förskrifva sig från nyssnämnda tid.
Lämningar efter mammut äro ganska vanliga bland annat i Tyskland och Eyssland, så väl utanför som också inom den sista nedisningens gränser, särskildt där densamma afiastat hvad den medfört från isområdets inre delar. Sådana mammutrester förekomma så väl i lager, afsatta i sjöar och vattendrag, som i själfva moränerna, hvilka af landisen medsläpats från mer eller mindre aflägsna trakter. I denna händelse utgöras fynden vanligen blott af enstaka, ofta tydligt repade och isnötta delar af de väldiga benen eller tänderna. Så är exempelvis fallet med samtliga de mammutfynd, som blifvit gjorda i Danmark på ett trettiotal och i Skåne på trenne olika ställen.
Dessa mammutfynd hafva sannolikt blifvit ditförda af den isström, som mot istidens slut framsköt genom den nuvarande Östersjöns breda, jämna dalgång.
Denna torde också under interglacialtiden delvis hafva varit en fruktbar slätt, där bland andra, lättare förgängliga former äfven mammuten ströfvat omkring. Äfven i Finland hafva på trenne ställen enstaka lämningar af mammut påträffats, hvilka förmodligen också en längre eller kortare sträcka af den sista nedisningen
Källa: Internet Archive ·
