Sida 60
53
Emellertid finnes sålunda åtskilligt, som tyder på att den ansenliga skandinaviska högplatå, från hvilken den stora nedisningen utgått, sedan dess varit underk^^stad en betydande landsänkning, så att områdets lägsta trakter eller slätterna öster om Hvita hafvet samt åtminstone delar af Nordsjöslätten och sydligaste partiet af Östersjödalen sänktes under hafsytan. Som man i den yngsta moränbädden på Gotland, Åland och UpplandshalfÖn ej påträffat några som helst lämningar efter hafsdjur, finnes dock intet skäl att antaga, att norra delarna af Östersjödalen redan vid denna tid skulle hafva legat så lågt som nu, och detsamma gäller säkerligen äfven de kringliggande, centrala trakterna af den forna platån, om de också detta oaktadt vid sänkningen ganska väl kunnat mista en betydlig del af sin ursprungliga höjd.
För öfrigt har man på åtskilliga ställen i Tyskland, Eyssland, Danmark och Skåne, för att ej liämna ett par fyndorter ända uppe i mellersta Norrland, mellan skilda moränbäddar träffat i vissa fall sannolikt interglaciala aflagringar med lämningar af växter och djur, som lefvat på land eller i sött vatten och som visa, att ifrågavarande trakter vid tiden för lagrens afsättning legat mer eller mindre höjda öfver hafsytan.
Emellertid tyda ej alla de omnämnda fynden på samma klimatiska förhållanden, i det några kräfva en mildare temperatur, som säkerligen omöjliggjort hvarje nedisning af angi*änsande slättländer, hvaremot andra f[3rutsätta ett något strängare eller i vissa fall rent af arktiskt klimat Då bildningar af sistnämnda slag träffas omedelbai*t under eller ofvanpå andra af nyssnämnda art, är det lätt insedt, att de härstamma från de skeden med mer eller mindre arktiskt klimat, hvilka utan tvifvel inledt och afslutat hvarje egentlig interglacialtid. Träffas de åter isolerade för sig, är det ej sällan svårt att afgöra, af hvilken omfattning det afsmältuingsskede varit, under hvilket de bildats.
Äfven rörande de säkert interglaciala lagren, hvilka först i senare tider börjat undersökas med större ifver och noggrannhet, är det tills vidare ofta ej möjligt att afgöra, huruvida de förskrifva sig från samma eller olika interglaciala skeden. Ej heller känner man i regeln, huru de förhålla sig till de interglaciala hafslagren eller i hvilken ordningsföljd landets och hafvets områden efterträdt hvarandra.
Det är därför ännu ej möjligt att närmare redogöra för den geografiska utvecklingen under dessa skeden, huru viktigt detta än skulle vara. Man har nämligen på ganska goda grunder antagit, att det var just under en interglacial tid, som människan först upp-
Källa: Internet Archive ·
