Tillbaka Read Runeberg

Om Skandinaviens geografiska utveckling efter istiden af Gerard de Geer

Originalsida 63
Originalsida 63
Originalsida 62
Originalsida 63
62–63

Sida 63

56

många spår efter isens verksamhet, men de hafva ej förmått genomföra sitt verk så grundligt, som isen själf förut gjort, och de hafva till och med ofta i följd af de naturliga genomskärningar, de förorsakat, underlättat våra studier af moränbäddarnas bildningshistoria. För öfrigt kunna hafvets och flodernas mera stenfria aflagringar jämförelsevis lätt undersökas med jordborr och förmå därför ej att i så hög gi*ad som en af stenar och block fullpackad moränbädd undandölja sitt underlag. Visserligen har hafvet inom sina forna områden utan tvifvel ofta igenfyllt och med sina aflagiingar öfvertäckt eller äfven alldeles utplånat många floddalar och andra landbildningar, men det låter sig dock utan alltför stora svårigheter göra att uppsöka och utforska tillräckligt många af dessa för att vinna goda upplysningar om landområdets utsträckning, innan det inkräktades af hafsvågorna. Floderna å andra sidan hafva ännu vanligen blott inom smalare bälten å ömse sidor om sina bäddar hunnit bortskära de gamla hafslagren och försvåra därför i regeln ej studiet af dessa.

Emellertid är det skandinaviska området så stort, dess skilda delar så olika noga genomforskade och mera planmässiga undersökningar så nyligen påbörjade, att man ännu äfven för den senaste tiden af områdets geografiska utveckling långt ifrån fullständigt känner denna i hela dess sammanhang.

Man har dock omsider hunnit så långt, att det nu är möjligt framlägga ett försök att fastställa åtminstone några särskildt utpräglade gränsskeden, som lämnat säkrare hållpunkter än de öfriga, mellanliggande och som för öfrigt i viss mån torde belysa äfven dessa.

Om också härvid långt ifrån alla svårigheter kunnat öfvervinnas, så må å andra sidan erinras därom, att detta försök torde vara det första, som öfver hufvud blifvit gjordt, att på vetenskaplig grund söka rekonstruera mera sammanhängande geografiska bilder af isens, hafvets och landets områden under gångna skeden af jordens historia.

Den sista eller baltiska nedisningen.

Sedan ett par årtionden vet man, att i norra Tyskland finnas åtminstone tvenne olika moränbäddar. Men då den undre visat sig äga en betydande utbredning och förekommer öfver snart sagdt hela landet, träflfas däremot den öfre bädden endast inom det mellersta partiet af landets norra del. Uppkomsten af dessa båda bäddar af tydlig bottenmorän, som ofta åtskiljas af vidt utbredda,

Källa: Internet Archive ·