Sida 66
59
här en skarp krök mot iion\ och från kröken omedelbart söder om moränen fortsätter väster ut en stor, numera öfvergifven eller död gammal floddal, af hvars jämna botten man begagnat sig för att anlägga Finowkanalen. Hnfvudriktningen af hela denna gamla dalgång, den så kallade gamla Weichseldalen, är å taflan 2 utmärkt såsom en flod, hvilken från sydspetsen af Weichseldalens isström går väster ut och ett stycke efter det den förenat sig med Oderdalen hejdas af isströmmen i dennas nedre del samt utmynnar i Elbe, där denna gör sin största och skarpaste bukt mot nordost och där i våra dagar Havel har sitt utlopp.
Denna storartade, gamla Weichseldal har, äfven med tillbörligt afgeende på de betydande vattenmassor, som genom densamma framflöto, säkerligen kraft en ej ringa tid för sin utbildning samt utgör därför ännu ett intyg om långvarigheten af det nedisningsskede, som utmärkes af de stora ändmoränerna.
På samma karta är äfven den så kallade gamla Oderdalen till sin hufvudriktning angifven. Den afviker från den nutida Oderdalen ungefär en nymil söder om Frankfurt, följer därefter nedre loppet af den nuvarande Spree förbi Berlin, som till större delen ligger på den stora forntida Oderdalens släta botten, och utmynnar i Elbe på samma ställe som den ursprungliga Weichseldalen. Det är emellertid antagligt, att den forna Oderdalen förskrifver sig från ett äldre nedisningsskede, då isranden nådde ända förbi Frankfurtertrakten, och att således åtminstone vid tiden för den forna Weichseldalens uppkomst redan åtminstone en stor del af Oders vatten sökt sig fram till densamma. En öfversikt af de förändringar, som dessa floder undergått sedan istiden, erhålles genom en jämförelse mellan taflorna 2 och 6.
Påvisandet och kartläggningen af dessa storartade gamla floddalar är utan tvifvel ett af de intressantaste resultaten af de omfattande och noggranna undersökningar, hvilka på senare tider blifvit utförda i norra Tyskland, särskildt med afseende på de bildningar, som uppkommit sedan istiden. Ifrågavarande dalar hafva också i hög grad bidragit att gifva landet dess nuvarande prägel. Den första modelleringen utfördes visserligen af landisen, hvilken under istidens olika skeden efter hand från Skandinavien och Östersjödalen medförde stora massor af moränmateriel, som aflastades på det nordtyska låglandet såsom ända till öfver ett hundratal meter mäktiga moränbäddar. Härvid spelade äfven glaciärälfvarna en viktig roll genom att i stor skala omlagra och sortera moränernas olika slamningsprodukter; och så betydande var den mängd skandinaviskt material, som af is och älfvar öfverflyttades till Nordtysk-
Källa: Internet Archive ·
