Sida 183
IX. Kometerna
KOMETERNA. 183
framstod. De kallade det Mr, hvad vi hos kometerna prosaiskt nog bruka beteckna ined ett annat namn, och jag tror mig icke hafva alldeles orätt när jag påstår, att olikheten i benämning äfven gjort sitt till med afseende på åsigterna om kometernas natur och betydelse. Beteckningen hår har ingenting skräckinjagande, medan ordet ris städse påminner om ett straff och svans om ett visst väsen i underjorden, som enligt ögonvittnens utsago lär bära denna prydnad. I sjelfva verket hafva de äldsta folken ej hyst någon fruktan för kometerna. Kal-déerne erkände i dern kroppar i solsystemet och räknade dem till planeterna; ja, Appollonius Myndius berättar till och med, att de egde kännedom om deras banor. De förmodade, såsom Stobseus berättar, att kometerna blott derför så sällan äro synliga, att de under sitt långa lopp dölja sig fjerran från oss i eterns (verldsrymdens) djup, liksom fiskarne i oceanens. Och Seneca, den romerske filosofen, yttrar sig om dessa himlakroppar på följande .sätt: »Jag kan icke tro, att en komet blott är en brinnande eld, (såsom några af hans samtida påstodo), han måste tillhöra naturens eviga verk. Han har sin egen gifna plats och förmår icke gå utom densamma; - han fulländar sitt lopp och går icke förlorad utan aflägsnar sig blott så långt, att han försvinner för våra blickar. Kan man undra på, att man för kometerna, ett så sällsynt himmelsfenomen, ännu icke kunnat fastställa några bestämda lagar, och att begynnelsen och slutet af deras uppträdande är oss obekant, då de återvända till oss från så oerhörda afstånd? Det är ännu icke 1500 år sedan Grekland faststälde stjernornas antal och gaf dem deras namn1. Och det gifves ännu i dag folk som känna himmelen blott efter utseendet och ännu ej veta orsaken till en månförmörkelse. Äfven hos oss har man först sedan kort tid genom förnuftig eftertanke kommit till visshet derom. Det
1 -»Navita dum stellis minieros et n omina fecit» i originalet är en vers ur Virgilius: Georgic. I, 137, och häntyder på de tider, då utländingar (fenicier, egyptier o. s. v.) lärde grekerne haiidelsvägarne och dermed äfven stjernbilderna.
Källa: Project Runeberg ·