Om människans ursprung

annan kust sänker sig under hafvet; själfva bärgen äro utsatta för de oaflåtligt värksamma naturkrafternas förstörande ingrepp.

Under de förändrade naturförhållandena måste djuren i större eller minde grad ändra sina vanor och sitt lefnadssätt, och detta skall ofelbart åstadkomma förändringar i deras kroppsbyggnad.

I en redan öfverbefolkad trakt, där sålunda kampen för tillvaron är mycket häftig, nödgas djur och växter anlita alla möjliga medel för att kunna uppehålla sin tillvaro. Hvarje liten afvikelse, som skänker sin innehafvare möjlighet att söka sin utkomst på ett ännu oförsökt sätt, på ett område således, där ännu ingen konkurrens finnes, måste naturligtvis vara mycket fördelaktig och därför bibehållas af det naturliga urvalet. Kampen för tillvaron leder här i naturen till samma resultat som konkurrensen människorna emellan, d. v. s. till utbildningen af en mängd specialister på alla områden. Men äfven för specialister kan konkurrensen slutligen blifva outhärdlig, och detta leder till uppkomsten af allt smärre specialiteter o. s. v. i oändlighet. Bland de insektätande fåglarne t. ex., hvilka representera en specialitet inom fåglarnes klass, hafva sålunda åtskilliga smärre specialiteter utbildats. En del af dessa fåglar kunna blott fånga stillasittande eller på marken krypande insekter. Andra åter ha förvärfvat förmågan att i flykten fånga en förbiflygande insekt. Denna förmåga har af en del uppdrifvits till den grad, att de uteslutande fånga sitt byte i flykten. Så t. ex. svalorna, som därför af det naturliga urvalet utbildats till mycket snabba och uthålliga flygare. Vissa svalartade fåglar ha egnat sig åt specialiteten att fånga insekter nattetid, såsom nattskärran. Slutligen ha vissa insektätande fåglar slagit sig på att klättra på trädens stammar och i barkens springor, i maskhål eller under barken söka efter insekter. Sådana äro t. ex. trädkryparen, nötväckan och hackspettarne, hvilka åter i sitt fack representera hvar sin specialitet, hvars beskaffenhet redan förut (sid. 13) blifvit antydd. En medlem af trastfamiljen, strömstaren, har funnit konkurrensen med sina släktingar på land för svår och har därför vant sig att uppsöka sitt byte i vatten. Han erbjuder ett vackert exempel på ett landdjur, som håller på att afpassa sig för lefnadssätt i vatten.