Read Runeberg

Om människans ursprung

Originalsida 20
Originalsida 20
Originalsida 20
Originalsida 21
20–21

Sida 20

Kampen för tillvaron. Naturligt urval

sådana ofullkomligt utvecklade och obrukbara organ skulle kunna betraktas såsom tillräckligt bevis för att djur- och växtarterna under tidernas lopp undergått betydliga förändringar såväl i kroppsbyggnad som lefnadssätt.

Mullvaden, som aldrig lämnar sina underjordiska gångar, har ytterst rudimentära ögon. Hos den sydeuropeiska mullvaden äro de till och med öfvervuxna af huden och kvarstå såsom ojäfviga vitnen om en tid, då mullvaden i dagsljuset sysslade med ett annat näringsfång än sitt nuvarande. Hos en del blinda insekter ha ögonen alldeles försvunnit, och endast synnerven kvarstår ännu, ehuru numera fullkomligt onyttig, såsom en antydan om att äfven dessa insekter en gång varit utrustade med synförmåga.

Strutsen och flera andra fåglar ha så små och ofullkomliga vingar, att de ej kunna flyga. Hos de stora skalbaggar, som hos oss kallas "sotklockor", äro ofta täckvingarne i midten hopvuxna, så att de flygvingar, de skydda, ej kunna användas, äfven om dessa flygvingar ej vore rudimentära, hvilket dock är fallet.

Björnen, marsvinet, åtskilliga apor och många andra djur ha rudimentär svans.

Hos några ödlor, som äro nära besläktade med vår ormslå, ser man huru fötterna gradvis försvinna, i det hos några arter båda fotparen ännu finnas kvar, ehuru i ett ytterst rudimentärt skick, hos andra åter blott det ena paret återstår. Då detta återstående fotpar ej kan vara sin ägare till något gagn, kommer sannolikt i en framtid äfven detta att försvinna, såsom det redan skett hos den vanliga ormslån.

Ormarne sakna såväl fram- som bakben; men hos vissa arter, t. ex. jätteormarne, ha små rudiment af bakben ännu bibehållit sig. I detta fall ha bakbensrudimenten öfvertagit rolen af parningsorgan och sålunda inträdt i en helt annan förrättning än den, för hvilken de ursprungligen varit afsedda. Detta förhållande, att ett organ inträder i en annan förrättning än den ursprungliga, är föröfrigt inom djurriket en ganska vanlig företeelse och benämnes på vetenskapligt språk: funktionsväxling. En sådan funktionsväxling har t. ex. försiggått med simblåsan hos de s. k. lungfiskarne, där detta organ ombildats till lungor. Att äfven de högre djurens lungor ha ett

Källa: Project Runeberg ·