Sida 28
2. Skyddsmedel mot för stark transpiration
hudväfnaden i bladets öfversida. Då vattnet tryter, afger svällväfnaden sitt vattenförråd åt de närliggande väfnaderna, dess celler skrympa ihop, så att bladets undersida, som saknar svällväfnad, blir bredare än öfversidan, och hoprullningen inträder. Äfven en till de läppblomstrigas familj hörande växt, nämligen rosmarinen (Rosmarinus officinalis), hvars hemland är medelhafsregionen, äger en dylik svällväfnad, som sätter den i stånd att rulla ihop sina blad.
I vårt eget fädernesland, Sverge, som äfven med afseende på torka och fuktighet äger ett modererat klimat, finnas dock sträckor, där anordningar, afseende att minska transpirationen, utgöra ett betecknande drag för växtligheten. På de torra, jordfattiga klipporna i bohuslänska skärgården utgöres växtligheten utom af ljung hufvudsakligen af växter med trinda eller hoprullbara blad, såsom fetknoppsarter (Sedurn acre, album, annuum, anglicum), knafvel (Scleranthus annuus), gräs (Festuca, Poa). En del växter, som annars äga blad med fullt utvecklad skifva, uppträda på de torra strandklipporna med nästan barrlika blad, t. ex. bärgssyran (Rumex Acetosella); hästfiblans (Leontodon autumnalis) blad, hvilka ligga tryckta tätt intill marken, äro på strandklipporna ofta ovanligt djupt inskurna, med hvarje flik riktad uppåt, hvarigenom bladet i sin helhet mindre utsattes för middagssolen. Liknande iakttagelser kan man göra på sandfälten i Skåne och på kalkklipporna på Ölands alvar, där nedliggande växtsätt är ett utmärkande drag för hela vegetationen, som härigenom söker undandraga sig vindens uttorkande invärkan.
Där har då läsaren några exempel på de många olika skyddsmedel, af hvilka växterna göra bruk, då det gäller att skydda sig mot de faror, som ett torrt klimat medför. Det vore en lätt sak att räkna upp ännu flera, men då en uttömmande redogörelse vanligen stämplas som tråkig, är det kanske rådligast att till det redan sagda endast foga några ord om de skyddsmedel, som man finner hos en del under mycket egendomliga förhållanden lefvande växter, nämligen de s. k. epifyterna eller trädbeboende växterna.
Från torra sandfält och kala klippor tänka vi oss då bort till de tropiska ländernas väldiga urskogar, där palmer
Källa: Project Runeberg ·
