Sida 30
2. Skyddsmedel mot för stark transpiration
dessa växters urslem. Det är oss redan bekant, att allt lefvande urslem är genoindränkt med vatten, som vanligen ej kan borttagas utan att urslemmets inre byggnad förstöres. Har detta skett, kunna i urslemmet ej längre försiggå de fysiska och kemiska processer, genom hvilka lifvet kommer till stånd, med andra ord, cellen är död. Det finns emellertid en mängd lågt stående organismer, hvilka vid en långt gående intorkning endast försjunka i ett slags tillstånd af hvila, utan att urslemmets kemiska byggnad förstöres och som därför vakna till lif på nytt, då de genomdränkas med vatten. Detta är bland annat fallet med en mängd mossor och äfven med en del små ormbunkar, hvilka i urskogarna uppträda som epifyter och lika litet som mossorna behöfva några särskilda skyddsmedel mot torka.
Detta är däremot händelsen med de flesta högre växter som lefva epifytiskt. Hos en mängd af dessa återfinna vi också de skyddsmedel, som vi redan förut lärt känna, såsom en tjock kutikula, en filtartad hårbeklädnad och särskilt en rikt utbildad vattenväfnad, som vanligen är förlagd i bladen. Anmärkningsvärdt är att denna vattenväfnad ofta fortfar att tillväxa långt efter det att de öfriga väfnaderna i bladen nått sitt fullfärdiga tillstånd. Unga, men fullt utvuxna blad äro därför stundom endast hälften så tjocka som de äldre, redan gulnade bladen, och denna skillnad i tjocklek beror endast därpå att vattenväfnaden tilltagit. De gamla utlefvade bladen förvandlas på detta sätt till värkliga vattenreservoarer, af hvilkas vattenförråd de unga lifskraftiga bladen kunna draga nytta. Man har bevisat detta genom ett mycket enkelt experiment. Af en växt lades på ett mycket soligt ställe dels afskurna gamla blad, dels hela grenar med kvarsittande blad. Ännu efter en månads förlopp voro de afskurna bladen lefvande och hade blott obetydligt förtunnats, men de lika gamla, på stammen kvarsittande bladen hade alldeles skrumpit ihop, enär deras vattenförråd uppsugits af de unga bladen och stammen, som under tiden tillvuxit betydligt. Den gamla generationen hade dött och öfverlämnat åt den unga hvad den ägde af värde.
Utvecklandet af ett på djupet gående rotsystem, som hos ökenväxterna spelade en sä viktig rol, kommer äfven
Källa: Project Runeberg ·
