Tillbaka Read Runeberg

Växternas skyddsmedel emot yttervärlden

Originalsida 68
Originalsida 68
Originalsida 68
Originalsida 69
68–69

Sida 68

8. Skyddsmedlens uppkomst

tjugo arterna endast elfva blefvo kvar. Det är detta de bättre lottades vidlifblifvande i kampen för tillvaron, som förstås med uttrycket naturligt urval.

Så häftig och hänsynslös kampen för tillvaron än är, utgör den dock ett väsentligt villkor för allt framåtskridande och all utveckling i naturen. Ty de individer, som utgallras i denna strid, äro just de svagaste, de minst härdiga, med ett ord, de som äro minst lämpliga att lefva, under det att de bäst utrustade lefva kvar och fortplanta sig. De egenskaper, genom hvilka de öfverlefvande vunno sin seger, gå tack vare ärftlighetens lag till stor del i arf på dessas afkomlingar, mellan hvilka en ny kamp för tillvaron uppstår, ur hvilken de bäst lottade gå som segrare, fortplanta sig o. s. v. Utom kampen för tillvaron är sålunda ärftligheten ett oundgängligt villkor för all utveckling, och den ena förutsättningens värklighet är lika påtaglig som den andras. Att barn af en rödhårig moder bli rödhåriga, att blå eller bruna ögon gå i arf, att begåfvade föräldrar vanligen äga begåfvade barn, äro allbekanta fakta, och hvad som härvidlag gäller om människan, gäller äfven den öfriga delen af naturen. Öfver allt är det en bestämd regel att egenskaper, karaktäristiska för föräldrarna, gå i arf på afkomman.

Men hvarken kampen för tillvaron eller ärftligheten räcka till för att förklara utvecklingen. I all utveckling ligger framträdandet af något nytt, men det naturliga urvalet i och för sig kan lika litet som en sjukdomsepidemi frambringa något nytt, och ärftligheten är ju ingenting annat än ett bibehållande af föräldrarnas egenskaper.

Källa: Project Runeberg ·