Sida 181
3. Fåfänglighet, förgänglighet
181
dande samhällsklassens intellektuella sjelfmord, utan kunde riktas på eröfringen af nya naturkrafter och ett ständigt civilisatoriskt arbete. Oförmärkt hade den menskliga personligheten förvandlats och förädlats.
Nästan alla menniskor voro nu intelligenta. Leende paminde de sig sina förfäders barnaålder, de tider, då hvar och en sökte "bli någonting:” deputerad, senator, akademiker, prefekt, general, kommendör af en orden o. s. v. och kämpade så feberaktigt för att svinga sig upp till en tom skenställning. +De hade slutligen förstått, att lyckan ligger i hjertats och intelligensens utveckling, att studium och . forskning gifva sinnet dess ädlaste tillfredsställelse, att kärleken är hjertats sol, att lifvet är kort och dess yttre skal ingalunda värdt något djupare intresse, och alla voro lyckliga i andlig frihet, utan att bekymra sig om den lycka, .som ej är guld, fast den glimmar.
Qvinnorna hade utvecklat sig till den fullkomliga skönheten med sin förfinade växt, så olik den grekiska bredden, sin hy af genomskinlig hvithet, sin drömmande blick, sitt långa silkeslena hår, ej längre brunt eller blondt som förr, ty de olika nyanserna hade sammansmält i en rödaktig cendréfärg, glänsande i den nedgående solens skiftningar; forntidens djuriska käkar hade försvunnit och idealiserats till en liten fin mun, och då man såg dess behagfulla småleenden och den glänsande perlraden infattadt i rosenrödt, kunde man ej fatta, att forntidens älskare med brinnande kyssar böljt den tidens qvinnomunnar med deras djuriska tänder, hvaraf man ännu kunde se exemplar i de etnografiska muséerna. Det tycktes verkligen ha uppstått en alldeles ny menniskoras, storartadt öfverlägsen den, som gifvit oss Aristoteles, Kepler, Victor Hugo, Phryne, Diane de Poitiers eller Pauline Borghese.
Tack vare fysiologiens, helso.ärans och antiseptiens, det allmänna välståndets och intelligensens ofantligt höga
Källa: Project Runeberg ·